- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtiosjätte årgången. 1920 /
107

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. Lärobok i räkning och geometri av E. N:son Ernest, Erik Lindblad och Justus Lind

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2.6 anmälningar och recensioner

Anmälningar och recensioner.

Lärobok i räkning och geometri av E. N:son Ernest, Erik
Lindblad och Justus Lind (Stockholm 1920, 2:dra uppl. P. A.
N. & S.)

(Forts. fr. s. 96).

Sid. 166. »Man finner ett ungefärligt värde på cirkelseg-

2

mentets yta genom att ta - av produkten av kordan och seg-

3

2

mentets höjdy=–ah.» Regeln innebär, att cirkelsegmentet er-

3

sättes med ett parabelsegment med samma körda och höjd, men
ett nödvändigt villkor, som borde omtalats, är, att segmentet är
litet i förhållande till halvcirkeln, eller m. a. o. att förhållandet
h:a är litet i jämförelse med 0,5. Annars kan en elev, med eller
utan självstudium, tillämpa formeln på halvcirkeln och finner då, att
7t bör vara ungefär = 2§. I ex. 89 (a — 4,5 cm, h = 1,2 cm)
ger formeln ett nära 5% för litet värde, vilket knappast kan
anses för en tillfredsställande approximation. I parentes kan
nämnas, att man kan erhålla bättre värden på större segments yta

//3

genom att tillfoga en term av formen k. - . Bestämmes k så,

att man får rätt värde på halvcirkelns yta, fås k = —, eller

40

approximativt 0,5. Beräknas bokens exempel med den nya

2 ah Åi3 ro

approximativa formeln y =–1–, fas ett värde, som med

3 2a

mindre än i % överstiger det rätta. Sid. 173. »Man skiljer
mellan rätliniga eller plansidiga kroppar, vars alla kanter äro
räta linjer, och krokliniga kroppar, som antingen begränsas av
en enda buktig yta eller av både plana och buktiga ytor. »
Rät-liniga och krokliniga kropparl Brr! Maken till vanvettig
terminologi har väl intet öga skådat. Skulle inte författarna
kunnat nöja sig med att ge en »rätlinig» kropp det enkla och
naturliga namnet mångplaning? »En rät linje, som förenar
grundytornas medelpunkter (i ett prisma), kallas axel.» Vilka
»grundytor», som skola anses ha medelpunkt, är ej på något sätt
förklarat. »Den grundyta, som prismat tänkes stå på, kallas
bas-yta,.» Grundyta (översättning från tyska, Grundfläche, eller
danska, grundflade) och det svenska namnet basyta äro natur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:50:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1920/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free