Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - Carl Bergener. Genmäle till adj. Ivar Belanner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 genmäle till adj. ivar bel ann er
143
del. Samtidigt med att denna avdelning genomgås, skulle enligt
min tanke utbildningen i korrespondens fortsättas så, att eleverna
efter grundlig préparation själva finge avfatta små affärsbrev av
olika typer, vilket säkerligen i hög grad skulle bidraga till att
öka deras intresse. Härför behöves ingen särskild lärobok.
Läraren utväljer lämpliga exempel antingen ur någon av de
brevsamlingar, som finnas, eller, om han därtill har tillfälle, ur
annan affärskorrespondens. — Inom parentes vill jag här nämna,
att adj. B. i sin recension ej med ett ord omnämner denna sista
textavdelning i min bok. Hur han kan uppgiva, att mot 46 sid.
ordförteckning skulle svara endast 20 sid. text, är mig
obegripligt. Jag anser mig icke ha rätt att förutsätta någon annan
orsak, än att han fått tag i ett defekt exemplar av boken.
Med adj. B’s här ovan refererade oriktiga uppgift om
textavdelningens omfång sammanhänger måhända också hans
uppfattning, att boken icke skulle räcka till för lärlingsskolans tvenne
år. Jag har visserligen icke vågat hoppas, att ett frivilligt ämne
skulle kunna erövra mer än 2 veckot:r på timplanen, men även
med 3 t:r i veckan tror jag, att boken skall räcka ganska långt,
om man nämligen, såsom i stadgans § 6 mom. 3 anbefalles, vill
lägga an på en grundlig genomgång. Det lämnar i längden bättre
behållning att grundligt genomarbeta en kortare kurs än att
mera kursivt genomgå en längre. Särskilt gäller detta på
ny-börjarstadiet. Dessutom måste rätt mycken tid användas på att
bibringa lärjungarna förmåga »att själva uppsätta enklare
affärs-skrivelser». Detta mål nås icke enbart genom textläsning.
Jag övergår nu till att granska de anmärkningar, adj. B.
framställt mot kapitlet »Ljudskriften», och vill förutskicka, att
detta skrivits närmast för dem, som använda boken till
självstudier; de övriga få ju muntlig undervisning om vilket ljud som
svarar mot varje särskilt ljudskriftstecken. Av lätt insedda skäl
har jag i denna populära ljudlära så vitt möjligt undvikit
fonetiska tekniska termer och i stället sökt hänvisa till närmast
liknande svenska ljud. — Det är troligt, att adj. B’s förslag »sett»
kommer det vanliga eng. ljudet i »pen» närmare än mitt »penna»,
men ett öppnare uttal är här ej ovanligt (se Jones’ Diet. och
Western!). Att a-ljudets kvalitet i (au) icke närmare angivits,
betyder icke mycket, då det ju växlar mellan främre och bakre
(se Jones’ Diet. 1). Första beståndsdelen i (e{) och (ou) anger New
Engl. Diet. som lång och skriver följaktligen (nêhn, f&k, öu£),
och då bör väl en läroboksförf. ha rätt att göra detsamma. —
Då jag skriver »långt å-ljud», är det klart, att det är det svenska
å-ljudet, som avses. Det bör då knappast kunna råda tvekan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
