Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Anmälningar och recensioner - Sven Ekman. Erik Nordenskiöld, Biologiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 2 o anmälningar och recensioner
liga biologiens gränser, åtminstone i den trängre gängse
meningen, och lämnar en öfversikt öfver hela
världsuppfattningens, särskildt naturfilosofiens, historia, naturligtvis dock med
biologiens utveckling som centralt ämne. Det är detta omfattande
grepp på ämnet, som gör boken så intressant; de biologiska
vetenskaperna få sin historia belyst i samband med de stora
allmänt filosofiska centralproblemen. Detta är för öfrigt också det
enda naturliga och riktiga, ty biologien uppstod i början icke
som någon själfständig vetenskap, utan de biologiska företeelserna
observerades och diskuterades af forntidens stora tänkare
hufvud-sakligen för att belysa och bekräfta deras allmänt filosofiska
lärobyggnader. Vi få under författarens ledning en god inblick i
hur detta förfaringssätt visserligen gaf en viss friskhet och i viss
mening också en högre lyftning åt de biologiska studierna, men
hur det också hade sina mycket stora afvigsidor. Vi få också en
liflig föreställning om hur svårt det under dessa det rent
spekulativa tänkandets tidevarf måste ha varit för den objektivt
empiriska forskningsmetoden att bana sig en väg. — Men den som
vill tränga djupare in i ämnet må studera boken själf.
I kapitlet om biologiens utveckling hos naturfolken
genomgår förf. de olika anledningar till biologisk forskning, som för
dessa kunde yppa sig, och nämner därvid motsatsen mellan lif
och död, observationer öfver djur som dyrkades som gudar eller
användes som offerdjur, samt läkekonsten. Till dessa källor
skulle man nog kunna lägga ännu en, nämligen de iakttagelser,
som folk på jägare- och fiskarestadiet gifvetvis alltid ha anställt
öfver de ekonmiskt viktiga djuren. De så förvärfvade
kunskaperna voro utan tvifvel betydligt säkrare och friare från öfvertro
än de nyss nämnda. Ekologien stod äfven hos naturfolken på en
solidare basis än naturfilosofien. Men — och detta har sitt stora
allmänna intresse — de rent empiriskt vunna ekologiska
kunskaperna upptecknades mycket sällan under vetenskapens tidigaste
ùtvecklingsstadier. Människornas hvardagslif var fylldt av
empiriska iakttagelser, men det hvardagliga bevärdigades icke med
något vetenskapligt intresse. Häri ligger nog förklaringen till
att från början det spekulativa, och det allenast, gjordes till
föremål för vetenskaplig forskning, under det att det empiriska
såsom av lägre rang endast hade att underordna sig idéerna.
Det är också från denna synpunkt begripligt, om också i alla
fall egendomligt, att det skulle kräfva så många århundraden, ända
till medeltidens slut, innan forskningen lärde sig att slå om
helt och utgå från de objektiva iakttagelserna såsom den fasta
grunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
