- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtiosjunde årgången. 1921 /
107

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Wilh. Lindvall. Något om våra läroverksbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

något om våra läroverksbibliotek ioi

stora behoven av biologisk, fysisk och kemisk
undervisningsmateriel. Jag känner lärare vid högre läroverk både i
Stockholm och landsorten, som, när jag frågar dem, om de köpa
några goda och nyttiga böcker, helt resignerat svara:
»Böcker? Hos oss köpas inga böcker; vi köpa järnsvarvar,
fotografiapparater, deglar, kolvar och glasrör o. dyl. Vår
gamla biblioteks- och materialkassa är nu blott och bart en
materialkassa».

Nå, i och för sig är det ju intet ont att säga därom, att
kolvar, svarvar, mortlar och bägare m. m. anskaffas, ty
troligen behövs allt detta, och ingen missunnar »naturvetarna»,
att de ha det bra. Men man får inte glömma, att vad
laboratoriet är för kemisten, fysikern och biologen, det skall
biblioteket vara för humanisten. Men tyvärr äro dessa
humanistens laboratorier icke vad de borde vara. De äro för
fattiga, för torftiga, många t. o. m. ogästvänliga i st. f. att
vara trevna och behagliga. Må man betänka, att alla lärare
omöjligen kunna köpa alla de böcker de behöva för att kunna
följa med i sina ämnen. Detta gäller inte bara de dyrbara
tidskrifterna och serierna utan också många enskilda arbeten
av större eller mindre omfång, och det är just bibliotekets
uppgift att därvid stå läraren till tjänst.

Även här är bibliotekets kundkrets ganska brokig. Låt
oss först tänka på lärarna i litteraturhistoria. Nästan varje
bok, de behöva, är dem för dyr. Aderton, tjugu och
tjugu-två kr. och mera är ju numera det vanliga priset för en
dylik bok av icke allt för stort omfång. Många arbeten kosta
ju mycket mer ändå. Detta betyder ju nästan en
dagsinkomst för en lektor i första och en adjunkt i andra
lönegraden. Och den, som har till uppgift att korrigera
gymnasisternas svenska uppsatser, vet allför väl, huru ofta han är ur
stånd att kontrollera uppgifternas korrekthet och sanning,
blott därför att han saknar tillräckligt många och goda
uppslagsböcker. Och vad behöver inte läraren i historia och
geografi! Vad behöver inte språkläraren och kristendomsläraren l
Och deras böcker äro sannerligen inte mycket billigare. Och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1921/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free