Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Wilh. Lindvall. Något om våra läroverksbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något om våra läroverksbibliotek ioi
tänka på landsorten, särdeles de platser, där intet
stiftsbibliotek finns, men där läroverksbiblioteket kanske är den enda
biblioteksinstitutionen, som borde vara försedd med
vetenskaplig litteratur! Det måste väl ändå erkännas, att det inte
kan vara överensstämmande med statens intressen att ställa
läraren och lärarinnan utan möjlighet att på egen hand
fortsätta sina studier och förkovra sig till ungdomens eget bästa,
ty lärarens nöd blir här i längden också lärjungens. Vad
som brister för den förre, kommer att menligt inverka på
den senare.
Jag vill ej tala om, vad biblioteket betyder ur humanitär
synpunkt. Det är få människor, som behjärta eller ens
begripa det. Man brukar säga, att en god bok är en god vän,
som tröstar bättre än allt annat. Rätt säger lektor Ottelin i
en intelligent skriven uppsats i Biblioteksbladet för något år
sedan: »Efter krigets slut kommer det tunga arbetets, det
mödosamma uppbyggandets tid. Då väntar oss ett stort
värv: att bygga upp vad som har förstörts, materiellt och
andligt. Oss, böckernas folk, undervisningens folk, väntar
värvet att föra till människorna ljusa tankar, att ge dem ideal
att leva för... Låt därför inte händerna sjunka i modlöshet!
Tänk på, att det kan bli till välsignelse bara det att lyfta
handen för att räcka en medmänniska en bok!» Han säger
väl detta närmast med tanke på folkbildningen i vårt land,
men orden kunna nog mångenstädes ha sin tillämpning även
på oss lärare.
Den misär, i vilken läroverksbiblioteken leva, består inte
blott i oförmågan att skaffa de många böcker, vi behöva;
den visar sig ock i det miserabla tillstånd, i vilket de
nuvarande samlingarna befinna sig. Att sköta bindningen i ett
medelmåttigt skolbibliotek överstiger vanligen dess krafter.
Värst är det med de stora serierna, som från länge sedan
döda bibliotekariers tid ännu stå obundna av brist på medel,
t. ex. Historiska handlingar, Sveriges traktater, Adelns och
ridderskapets protokoll för att icke tala om K.
Vetenskapsakademiens dyrbara publikationer eller Svenska Fornskrift-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
