Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Simon Bengtsson. Herman G. Simmons, Våra vanligaste vilda växter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155 anmälningar och recensioner .142
En ganska aktningsvärd procent av vår svenska flora finna
vi indragen inom arbetets ram. I detsamma avhandlas nämligen
omkring 300 olika växtarter — alldeles övervägande
faneroga-mer — och av dessa äro 2/b i bild återgivna. Författarens
behandling och gruppering av detta icke obetydliga stoff är i hög
grad prisvärd, och härutinnan ligger, synes mig, en av arbetets
största förtjänster. Den synpunkt, som har lagts på detsamma,
är nämligen i första hand den ökologiska. Han urskiljer följande
tretton sådana vegetationsformer eller växtsamhällen: 1)
trädgården, 2) åkern, 3) ruderatmark, 4) kulturäng, 5) klippvegetation,
6) havsstränder, 7) sandfält, 8) ljunghed, 9) vattnets växtlighet,
10) kärr, mossar, myrar, 11) naturlig äng, 12) skogar och 13)
fjällens växtlighet. Inom de flesta av dessa växtsamhällen
uppställas undergrupper. Sålunda skildras t. ex. under »åkern»
ogräsvegetationen på a) höstsädesfälten, b) å vårsädesfälten, c)
å rotfruktslanden, d) å trädan och e) å vallarna, och de för var
av dessa karakteristiska växtarterna angivas. Men även de
huvudsakliga ökologiska faktorerna eller betingelserna för de olika
växtformernas uppträdande, såsom jordmånens olika förhållanden,
ljusets betydelse o. s. v., ävensom många arters och olika
växtsamhällens biologiska egendomligheter, deras härkomst och
historia m. m. vidröras.
I fråga om denna sist nämnda sida av ämnet, de egentliga
biologiska förhållandena, skulle boken säkerligen ha vunnit
åtskilligt i värde genom en något fylligare framställning av dessa.
Särskilt vill jag i detta hänseende framhålla såsom en kännbar
lucka den så gott som totala avsaknaden av ett ingående på
den i den levande naturen så djupt ingripande relationen mellan
växt- och djurvärlden och framför allt då den till insekterna.
Blommor och insekter höra ju nära samman. Huru många av
våra vackraste och mest karakteristiska blomformer få sålunda
ej sin förklaring först genom sin tillpassning till insektsbesök!
Och vilken helt olika roll i hela växtsamhällets och till och med
landskapets fysiognomi växelförhållandet till å ena sidan
insekterna och å den andra till vinden såsom förmedlare av
pollina-tionen kan spela, därpå Jämnar ju kontrasten mellan våra dystra
nordiska skogar och de tropiska med sin tjusande blomsterprakt
ett slående exempel. Förklaringen ligger ju däri, att de förra
äro tillpassade till vind-, men de senare till insektpollination,
och är det olikheten härutinnan, som sätter en så väsentligt olika
prägel på ej mindre jämförda båda växtsamhällen, än även flera
i våra nordiska länder. Denna belysning av de biologiska
faktorerna borde, menar jag, av författaren i någon mån, så långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
