Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Axel Ahlström. De kommunala mellanskolorna och statsläroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de kommunala mellanskolorna och statsläroverken 39
kunskaper, skulle därmed föga vara vunnet och i alla
händelser intet, som kunde anföras som ett tillräckligt bevis för
de kommunala mellanskolornas överlägsenhet.
Av de kommunala mellanskolornas elever avlägga alla
eller åtminstone de bästa realskolexamen. Vid
statsläroverken däremot går den största och bästa delen från 5 klassen
över till gymnasiet, och 6 klassen får på sin anpart endast
en mindredel och denna bestående av de allra svagaste
elementen. »Känd sak är så gott som vittnad», men det kanske
icke kan skada att till bestyrkande av påståendet anföra
några siffror. Under åren 1912 —1919 övergingo vid
statsläroverken tillsammans 22,615 elever från 5 klassen till
närmast högre avdelning. Av dessa gingo 14,869 till 1 R och
7,746, således obetydligt mera än en tredjedel, till 6 klassen.
För att få några fasta hållpunkter för bedömandet av de
bägge gruppernas kvalifikationer har jag undersökt betygen
för de elever vid ett högre läroverk, som under perioden
1912—1919 övergått från 5 klassen till R i eller 6 klassen.
Resultatet blev följande. Från 5 klassen övergingo under
nämnda tid, utan eller med efterprövning vid höstterminens
början, till 1 R 346 elever, till 6 kl. 91. De 346 ynglingarna,
som ämnade fortsätta sina studier å gymnasiet, hade
tillsammans vid slutet av vårterminen i 5 kl. 6,338 betygsenheter,
varvid jag för enkelhetens skull räknar A för 5, a för 4 etc.
och b för i. Underbetygen voro till ajitalet 120. Deras
kamrater, som gingo att i 6 kl. förbereda sig till det
praktiska livet, hade tillsammans 1,171 betyg och 92
underbetyg. De förra hade således i medeltal pr individ 18
betygsenheter eller ett genomsnittsbetyg av t. ex. 2 ab 4 ba
och 4 b och endast var tredje hade något underbetyg. De
senare hade pr individ icke fullt 13 betygsenheter och ett
underbetyg var. Ett medelbetyg i denna kategori hade
således utseendet 4 ba, 5 b och ett bc eller c. I verkligheten
hålla sig betygen naturligvis icke vid denna medellinje.
Vanligen finnes i varje avdelning en eller annan begåvad och
kunnig individ, som målmedvetet valt att gå den praktiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
