Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - A. Chr. Thorn. Franskundervisningen i statsskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
franskundervisningen i statsskolorna
67
neriigen stort antal begagnar sig av undervisningen i frivillig
franska, att ett viktigt förarbete för franskan redan innan
gymnasialstadiet kan undangöras, att gymnasiets elever
redan förut äro pressade hårt nog och väl kunde behöva den
lindring, som ett framflyttande av nybörjarstadiet i franska
skulle innebära, samt att ett viktigt, men nu undanskjutet
skolämne genom en så pass enkel anordning kunde komma
i en bättre ställning — vore det icke skäl, att åtminstone ett
försök till bättring gjordes?
De ändringar, som för gymnasiets vidkommande med
detta läsår gjordes för franskan, innebära väl en förbättring,
men en förbättring, som i vissa — rätt många — fall blir av
ringa värde. Vid ganska många läroverk måste latinare och
realister i franska samundervisas. Detta blir fallet icke blott
vid sådana skolor, där elevantalet på gymnasiet är mindre;
det inträffar jämväl i de fall vid större läroverk, där latinare
och realister i någon avdelning i besparingssyfte
samman-slagits. Själv sitter jag med 30 nybörjare i andra ringen
vid Statens provskola: realisterna ha 4 timmar franska, de
till samma avdelning hörande latinarna 5. Av latinarnas
femte timme är svårt att få den effekt, man skulle önska.
Det är meningslöst att läsa en paragraf i grammatiken,
ty då blir halva klassen — d. v. s. de frånvarande
realisterna— efter; det är ändamålslöst att läsa några rader text
i elementarboken av samma skäl. Med andra ord: sträva
framåt, det lönar sig knappast.
Helt annorlunda skulle det ha ställt sig, om man haft
uteslutande latinare eller uteslutande realister. Då hade tiden
kunnat rationellt tillvaratagas. Nu äro elever med olika
timplan och olika kurser sammanslagna. Givetvis är
olägenheten mest kännbar på nybörjarstadiet; högre upp kan den
neutraliseras, men den försvinner dock knappast helt vid
sådan samläsning. Realisterna, som väl hårdare än latinarna
behövt ökningen, hålla alltjämt tillbaka.
Vad som absolut behöves är ett sammanhängande
studium av franskan. Det är en gammal, från Överstyrelsehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
