Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Erik Falk, Lärobok i nya tidens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2 anmälningar och recensioner 3 i
6l
har nu fortsatt ined nya tiden, så att en fullständig allmän historia
efter enhetlig plan härmed föreligger av hans hand. I fråga om
periodindelningen möter den nyheten, att förf:n uppdelar nya
tiden i blott två tidevarv med gränsen satt till omkr. 1760.
Det förra skulle utmärkas av den religiösa splittringen,
ståndssamhället och den starka furstemakten, det senare av
ståndssamhällets upplösning, nya styrelseformer, utbildningen av ett
världsstatssystem. 1700-talet betecknas som en övergångstid. Med
allt erkännande av denna motivering liksom av det riktiga i
förf:s påpekande av bristen på skarpa gränser i den historiska
utvecklingen och det godtyckliga i varje periodindelning känner
anmälaren sig dock ej övertygad om lämpligheten av att
övergiva den hävdvunna periodindelningen. Förf:s framställning är
genomfört synkronistisk; synpunkten på det europeiska
statssystemet såsom ett helt lämnas aldrig åsido. Stör vikt lägges
på kulturhistorien, och de kulturhistoriska översikterna utgöra
lärobokens starkaste delar. Huvudvikten lägges på statsliv,
ekonomiska och sociala förhållanden, varemot litteratur och konst
ställas mera i bakgrunden. Större uppmärksamhet än i någon
annan lärobok ägnas åt statsteorierna: Machiavelli,
folksuveräniteten, naturrätten, samhällsfördraget, den historiska skolan och
folkrättens utveckling. Detta är otvivelaktigt en förtjänst och
värdefullt för ungdomens politiska bildning. Även staternas inre
politiska utveckling behandlas utförligt, särskilt då den är av
allmän betydelse såsom t. ex. Englands. Upprepade gånger påvisar
förf:n, hurusom nutida aktuella frågor hava sina rötter långt
tillbaka i tiden: socialismen, förhållandet mellan Frankrike och
Tyskland, den baltiska, irländska, tjeckiska frågan m. fl.
Krigsväsendets utveckling i fråga om arméorganisation, beväpning,
taktik får sin vederbörliga plats, däremot behandlas det rent
krigshistoriska knapphändigt, ibland alltför flyktigt. Detta är t. ex.
fallet med det spanska tronföljdskriget, där ett trettonårigt krig
avfärdas med ett par notiser om fältslag utan något sammanhang.
Uppgörelsen efter polska tronföljdskriget med sitt karakteristiska
kompensationssystem tages också för knapphändigt: Toskanas
övergång till Frans Stefan av Lothringen nämnes icke här utan
först senare på ett sätt, som lämnar sammanhanget oförklarat.
Förf:n använder fin stil för historiska återblickar, biografiska
data, karakteristiker, referat av märkliga böcker och teorier m. m.
Framställningen är klar och lättfattlig, enkel och saklig. Vissa
inadvertenser skulle kunna påpekas. »Protestantiska furstar och
fria städer», heter det i fråga om religionsfreden i Augsburg utan
det viktiga tillägget »av augsburgska bekännelsen» (jfr westfaliska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
