Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - E. Liljeqvist. B. Liljekrantz, Filosofisk läsebok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och recensioner
1 57
och är att varna mot sådana föråldrade tendenser till deras
åsidosättande,, som tidigare funnit ett uttryck exempelvis i att Friedrich
Paulsens »Einleitung in die Philosophie» vid sin överflyttning
till svenskt språk blivit alldeles onödigt stympad genom
uteslutning av »bihanget» om etikens problemer.
Naturligtvis är själva företaget att utge en svenskspråkig
filosofisk läsebok högeligen lovvärt, och detta såväl för de högre
allmänna läroverkens och seminariernas som för universitetens
del. Åtminstone för de sistnämndas behov hade en del bifogade
förklarande anmärkningar kunnat göra god tjänst vid
självstudier — ett intresse som exempelvis Dessoir och Menzer’s
»Philosophisches Lesebuch» riktigt har åsyftat att tillgodose. Sådan
läseboken här föreligger, kräver den som regel en effektiv
komplettering genom muntlig undervisning.
Vid utgivarens urval kunde vissa önskemål uttalas även
inom den givna begränsande ramen. Så synes mig Aristoteles’
egen ståndpunkt ha kommit alltför mycket till korta, då utöver
ett parti av hans kritik rörande Platons idéer blott ett par sidor
av hans metafysik återgivits. Som ett lyckligt grepp betraktar
jag att Diogenes Laërtius rätt rikligt reproducerats som »källa»,
men visserligen kraves just här, för missförstånds undvikande,
åtskillig belysning genom undervisaren.
Som ytterligare desiderat vid en kommande ny upplaga
tilllåter jag mig framhålla två punkter. Först och främst bör i
möjligaste utsträckning den paginering återges, som är den
filologiskt övliga vid citat, så att man utan tidsutdräkt kan från
översättningen gå tillbaka till originalet (sålunda för Platon
pagina Stephani och för Aristoteles pagineringen i
Berlinerakade-miens upplaga). Vidare har utgivaren anledning att själv
kontrollera de använda översättningarna med originalen.
Behövligheten härav må antydas genom ett par exempel. Så har den
begagnade Faidon-översättningen (se läseboken s. 44): »Och om
icke det varma med nödvändighet vore oförgängligt, skulle då
ej snön vika undan, oskadd och osmält, när man läte det varma
nalkas snön?» — en uppenbar inadvertens för: »Och om det
icke-varma (afrsp^ov) med nödvändighet vore oförgängligt» etc.
Sid. 24 av läseboken heter det: »fördenskull är dock icke
detsamma att vara dubbelt eller att vara tvåtaligt» etc. Den
Bo-nitz?ska översättningen, som utgivaren försvenskat, har härstädes
riktigt »Doppeltes sein oder Zweizahl sein» (originalet: 00 laoxöv
lacoç lait to siv at SircXaaUj) SoàSi). Vid så ömtåliga ställen
som det åsyftade duger det självfallet icke att i stället för
»tvåtal» införa derivatet »tvåtaligt», lika litet som det i den med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
