Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Adolf Rydberg. Satslösning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satslösning
259
en bestämning, som betecknar, vad någon
frambringar, näml. ett exempel (objekt till giv); på ett verb:
attribut till exempel (Varför?). — Giv har en
bestämning, som betecknar, åt vem något (givandet) sker,
näm 1. (åt) mig: mig är d a t i v o b j e k t till giv.
Det är uppenbart, att språkets mångskiftande uttryck
ej alltid låta ledigt inpressa sig i ett visst, givet schema.
Särskilt gäller naturligtvis detta om en för nybörjare avsedd
analyseringsmetod, som ju måste vara enkel och lättfattlig.
En metod av detta slag, som är så smidig, att den låter
bruka sig i alla möjliga fall, är helt enkelt otänkbar.
Läraren må härvidlag erinra sig, att — åtminstone till att börja
med — endast sådana satser, som till sin byggnad äro
regelbundna och typiska, böra göras till föremål för logisk analys.
Det ligger i sakens natur, att den första undervisningen
i så abstrakta förhållanden som sambandet mellan satsens
olika delar bör meddelas med stor varsamhet. Nya begrepp
och benämningar böra ej införas förr, än verkligt behov
därav föreligger. Nya uppgifter föreläggas lärjungarna, först
då de ha väl satt sig in i de gamla. Här om någonsin
gäller det att icke brådska. Tiden räcker väl till, om man
bara använder den förståndigt.
Uttryckssättet vid satslösning på lågstadiet bör ej
förändras från lektion till lektion, utan ordalagen böra
återkomma alltjämt i samma form, som småningom blir en
upptrampad väg, som lärjungen utan svårighet själv följer. Man
må gärna beteckna sådant som drill. Här avses dock icke,
att lärjungen skall lära sig att tanklöst rabbla en oförstådd
ramsa. Läraren har att se till, att läfjungen begriper, vad
han säger.
Jag har under två års tid tillämpat analyseringsmetoden
i fråga vid tyskundervisningen, första året i en klass på 30
nybörjare, året därpå, i kl. 2, med samma lärjungeantal och
i huvudsak samma lärjungar. Resultatet vid slutet av 2:a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
