Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Adolf Rydberg. Verbets form efter pluralt ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERBETS FORM EFTER PLURALT NI 23
eller antar det i vårdad skrift samma natur som vi och de
med verbet i flertal?
G. W. gör i sin uppsats gällande, att ni vid uppträdandet
i skrift ändrar skaplynne. »Så länge ni brukades endast vid
återgivande av talspråk», yttrar han, »var det ju riktigt, att
singularis användes. Nu har emellertid ni trängt in på andra
områden. Det användes i en hel del skrivelser, som väl
kunna kallas normalprosa, t. ex. handelsbrev. Där förefaller
det mycket onaturligt att skriva t. ex. vi kunna, de kunna,
men ni kam.
G. W. framlägger sitt slutpåstående i den stundom hörda
regeln: »Verbets form efter ni bör vara densamma som efter
vi och de. Det heter alltså vi, ni, de kunna, resp. vi, ni, de
kan, beroende på stilarten».
Såsom stöd för denna regel anför han utom sin
personliga uppfattning (»det förefaller mycket onaturligt») endast
A. holmqvist (Svenska handelsbrev), som uppställer den
regeln, att ï>ni i brev bör efterföljas av verbet i tredje pers.
plur., då det användes till flera».
Flertalet av våra pedagogiska författare uttala dock en
annan mening i denna fråga.
SUNDÉN (Svensk språklära) yttrar sig sålunda:
»Tilltalsordet ni forbindes vanligen med predikatsverbet i singular
även vid tilltal till flere, t. e. Vill ni det, mina söner? Dock
står verbet i plural (3:e pers.) i förening med ett predikativ
i plural, t. e. Ni äro hemkomna allesamman, ser jag». G. W.
anmärker härtill: »En sådan regel som Sundéns är naturligtvis
omöjlig i praktiken, även om den har ett visst teoretiskt
berättigande».
Brate-Lindvall (Svensk språklära) känner endast till
entalsform av verbet efter ni.
beckman (Svensk språklära) uttalar sig sålunda:
«Pronomen ni% som egentligen tillhör vardagsspråket, kan icke
gärna förbindas med formen för andra person pluralis, som
blott är hemmastadd i det högtidligare språket. Att skriva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
