Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Georg Brandell. Rudolf Steiners »antroposofi»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudolf Steiners »antroposofi»
Av Georg Brandell.
Om Rudolf Steiners uppfostrings- och undervisningskonst.
Översättning av artiklar i veckotidningen »Das Goetheanum»,
första årgången (iQ2i—1922) n:r 19—34 av G. K. Stockholm.
Svenska andelsförlaget 1922. Pris 3 kr.
För ungefär tre år sedan grundade Emil Mott den s. k.
fria Waldorfskolan i Stuttgart, vars pedagogiske ledare är
Rudolf Steiner. Det uppgives i förordet till den föreliggande
lilla skriften, att elevantalet i skolan under den korta tid den
varit i verksamhet vuxit från 250 till 650. Även i vårt land
har för ej länge sedan bildats en förening — Svenska
Waldorfskoleforeningen — vilken gjort till sin uppgift att sprida
kännedom om Rudolf Steiners uppfostrings- och
undervisningskonst. Meningen är även att i Sverige upprätta en
skola i enlighet med Steiners pedagogiska principer. Förf.
av de flesta uppsatserna i boken, Steiners hängivne lärjunge
Albert Steffen, betecknar mästaren såsom den störste
pedagogiske reformator sedan Pestalozzis dagar, och då kan man
ju förstå, att här finnas idéer, som böra utnyttjas.
Om dessa idéer får man dock ingen klar föreställning
av uppsatserna i boken. För att få en inblick i
huvudinnehållet i Steiners lära kan man gå till prof. A. Messers »Die
Philosophie der Gegenwart» (Wissenschaft und Bildung nr
138). Här får man veta, att Steiner är ledare av en teosofisk
grupp, som fått stor utbredning, i synnerhet i Stuttgart,
Berlin och München, men som nu börjar gå tillbaka.
Det gives enligt Steiner ett »andligt skådande», varigenom
de högre världarna kunna så omedelbart iakttagas som de
kroppsliga tingen medelst sinnesorganen. Den, som blivit
»upplyst», fått det »andliga ljuset», får se och även höra
många underliga ting. Han kan t. ex. se den »mänskliga
3 — 235r. Pedagogisk Tidskrift 1923. Häft 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
