Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Erik Bondeson. Strödda anteckningar från en pedagogisk studieresa i Tyskland sommaren 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
ERIK BONDESON
på programmet, såsom slöjd och trädgårdsodling, kunna ej
bedrivas på grund av kostnaden. Lässchemata och
årsredo-görelser kunna av samma skäl ej tryckas utan föreligga blott
i manuskript. Lokaler och undervisningsmateriel förfalla utan
att kunna nämnvärt repareras eller förnyas, och anskaffningen
av böcker och litteratur blir med var dag allt svårare för
såväl lärare som lärjungar. Lärarna ha svårt att hålla nöden
från sin dörr, och lärjungarna äro på många håll fysiskt
nedsatta och måste behandlas med stor skonsamhet. Det var
i ögonen fallande, hur vänligt och överseende lärarna
behandlade sina elever, tonen är — i jämförelse med förr — så
överraskande hjärtlig och faderlig. Lärjungarnas hållning är
också mera fri och stundom, i god mening, mera självsvåldig,
än man vanligen anser gott och nyttigt i en skola. I de
högre klasserna verkade denna frihet, på grund av elevernas
större mognad, enbart välgörande, men i de lägre, där
eleverna fingo i stor utsträckning ge fritt lopp åt sina tankar
och känslor, tala i munnen på varandra och på läraren och
intaga nästan vilken kroppsställning, de behagade o. s. v.,
verkade denna frihet åtminstone på åhörare störande och
stundom pinsamt.
Byster, statyetter och väggmålningar vittna i somliga
skolor ännu om den gamla goda tiden. Det enda, varmed
den nya tiden kan bidraga till lokalernas utsmyckning, är
minnestavlor över fallna lärare och lärjungar.
Humboldt-skolan i Hannover t. ex. har rest ett sådant Ehrendenkmal
i sin vestibul. Det bär namnen på 113 lärjungar och 6
lärare, bland dem rektorn själv. Jag kan ej neka mig nöjet
att här bifoga en stämningsfull dikt, som författats av en av
skolans Obertertianer och som föredrogs vid minnesvårdens
avtäckande.
Für uns.
Fern, fern im Osten, da gähnt ein Grab;
Da senkt man zu tausend die Toten hinab
Für uns!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
