Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Bertil Hammer, Samskolan och skolkommissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 3 1
3 1
Den bekante moralpedagogen F. W. Foerster har i sitt
arbete Schule und Charakter behandlat även samskoleproblemet,
och Hammer har, som nämnt, i sin skrift givit en framställning
av Foersters synpunkter på frågan. Det kan icke bli tal om
att här återgiva dessa synpunkter; endast en enda — »kärnan i
den Foersterska utredningen» — skall antydas. Gossarna och
flickorna, säger Foerster, måste ha funnit sig själva, nått en viss
stadga i sin egenart, innan denna kan bli en kraft till
uppfostran för andra. Vad de unga flickorna lära av pojkarna i
slyngelåren är snarast en viss yttre kantighet och en viss
burschikos jargong. Och lika litet kunna de unga flickorna i en
ålder, då de ännu icke förstå sig själva, inverka utvecklande på
den manliga ungdomen. Det är därför en sund och riktig
instinkt, som driver gossar och flickor att undvika varandras
sällskap i övergångsåldern. Det är en naturens vink om att alltför
mycken samvaro under dessa år verkar störande på utvecklingen
av det manliga och det kvinnliga själslivet. I Amerika höjas allt
flera röster, som konstatera en nedgång i hemlycka och
familjeliv, närmast såsom en följd av den samskolebildade amerikanska
kvinnotypens urartning. Av en kvinnlig författare karakteriseras
den nya amerikanskan såsom »en blandning av en skrävlande,
hållningslös pojke och en obalanserad, nyckfull demimondän».
Själv skjuter Foerster utan tvekan huvudskulden på
samuppfostran, »ett bildningssystem, som alldeles förlorat ur sikte den
kvinnliga själsbildningens mål och uppgifter och utlämnat hela
uppfostringsväsendet till en ensidigt manlig anda av hänsynslös
självhävdelse och intellektuell självsäkerhet».
I kapitlet om den rasbiologiska synpunkten säger förf., att
här möter oss »den verkligt stora faran hos det skolsystem,
varmed skolkommissionen vill lyckliggöra vårt land». Kommissionens
skolorganisation skulle komma att »verka som en ofantlig
sug-och lyftpump», med vars tillhjälp landets kvinnomaterial skulle
svämma ut över det manliga yrkeslivets skilda områden. Härmed
bör man sammanställa, vad den kände rasbiologen Max von
Gruber säger om det moderna samhällets rovdrift med kvinnans
för det upprivande yrkeslivet känsligare konstitution: »Att
förbruka de sundaste, mest begåvade och handlingsdugligaste
kvinnorna av god släkt till intellektuellt yrkesarbete, det är som att
hugga ned ädla fruktträd och begagna dem till ved. En och
annan kvinna, som söker sin lycka på manliga banor, måste vi
tåla, men det är oförsvarligt mot den enskilde och mot folket
att locka in massan av begåvade kvinnor på dessa vägar.»
Prof. Hammers broschyr är en utmärkt vägledning för dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
