Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Bernhard Risberg. E. Wessén, Fornsvensk läsebok för skola och hem; J. Mjöberg jämte Sverker Ek. Fornsvensk litteratur. Ur reformations- och storhetstidens litteratur. Ur frihetstidens litteratur, urval för skolan; Hildebrand-Alving, Ur svenska litteraturen, avd. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 3 1
tik vilt = bortkommen från dig (o: W), nidherspilt = förspillt,
förlorat (o: H, W), låter mig hyggia = tänker, tror. Str. 4.
skvipt = (heliga) skrifterna (o: H), tog h = dock (o: H), förutan
= förutan att, annat än om (o: H. M), frälse = oberoende, jfr.
»frälsehemman» (o: H, W, M: frihet, mindre lämplig tydning
att »frihet» upprätthåller friheten), uppe bär = upprätthåller (o:
alla), ma = kan (o: alla). Str. 5. lykt til = stäng till (o: H, W),
at = så att (o: H, W), tupp = lugg, »kaluv, jfr »tupé», skalka
— skälmar (o: H, W, M: skurkar, väl starkt). Str. 6 i kap o
snop = snopen i (?) kåpan (M: i din kappa). Månne emellertid
ej här avses en jämförelse med den kåpa eller huva, som en
falkenerare har »tillstängd» över falkens huvud, tills han slappes
på sitt rov. Det borde alltså heta: snopen med kåpan, näml.
kvar tom, sedan falken oförhappandes flugit sin kos. Huruvida
i här kan betyda med, eller man kan tänka på en felaktig text,
lämnar jag därhän. I varje fall förstår man ej, vad falkenerarens
egen kappa har att göra i detta sammanhang, hö ker står i st. f.
falken, af hände = ur handen (o: båda). Str. 7. Hon är ey
god/i at mista, d. v. s. det är ej gott att mista henne (o: alla),
Str. 8. sigher = säker, thom == för dem (o: H, W), vär = värjer,
skyddar (o: H, M), prydhn = ära (o: H).
Jag vill ej påstå, att alla dessa förklaringar äro absolut
nödvändiga i en skolbok, men jag har velat visa, hur mycket
som kan väntas bli oförstått ej blott av lärjungarna utan också
av mången lärare. Tillika ser man, att Hildebrands läsebok
här är snålast på förklaringar och Mjöbergs frikostigast.
I Wesséns text för övrigt kunde åtminstone t. ex. följande
ord behövt förklaras: s. 88 kvik = levande, s. 121 tår — törs,
s. 123 ligger upp under en <?(?), s. 127 rida en dust (eller: rida
dusten s. 130) = till häst hålla tvekamp, s. 137 stamn = bakstam,
s. 144 borgaregi’ind = ingångsgrinden till gårdsplanen (enligt
Mjöberg), s. 148 knappade = klappade, 155 (det lider) fast (at
kvälle) = starkt.
Jag vänder mig nu till Mjöbergs häften, där jag upptar
några ställen till förklaring och börjar med h. 2: ur
reformations-och stormaktstidens litteratur. S. 17. Begynnelsebokstäverna i
diktens strofer innehålla också Vivallius’ härkomst: »Nericies
barn», s. 25 medh alla = helt och hållet, s. 27 r. 5 nedifr. fast
= alldeles, s. 33 v. 50 ährbödigh är (ej = högtidlig, utan) =
vördnadsfull, hövlig, jfr ty. ehrerbietig, s. 34 v. 63 stild =
stannad, v. Q4 als-lefwande — allt levandes, v. 95 bijwist = sällskap,
s. 35 v. 106 hy slige (ej husliga, ty det är väl det sista som
Lättja, Flättja och Kättja kunde tänkas vara, utan) som man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
