Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Anmälningar och recensioner - Hugo Styff. Olof Rydholm, Skiljeteckenslära - Vilh. Vessberg. V. Rydén, Medborgarkunskap för fortsättnings- och ungdomsskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115 anmälningar och recensioner 3 1
3 1
De båda exemplen under regel VII äro icke väl valda.
Kommat gör meningen nämligen alls icke tydligare, då ingen
ens ett ögonblick på allvar tror, att pojkarna betade eller
piporna hade flintlås. I fråga om oklarhet böra lärjungarna
tillhållas att hellre anlita stilistiska utvägar än kommateringen.
Varför inte säga, att pojkarna sprungo och lekte, som parallell till
upplysningen, att hästarna g in g o och betade
Regel VIII. Min uppfattning är, att sammanhanget snarast
gagnas av utsatt komma åtminstone i de båda sista exemplen.
Min kritik är ingalunda lagd an på att vara skarp. Vad
jag anfört, är naturligtvis i främsta rummet en personlig
uppfattning. För övrigt mår kommateringsfrågan endast bra av att
förenklas. På det sättet vinnes tid för viktigare frågor i
skolarbetet.
Hugo Styff.
Värner Rydén. Medborgarkunskap för fortsättnings- och
andra ungdomsskolor. P. A. Norstedt & Söner. Stockholm 1923.
Denna lärobok har i pressen rönt en viss uppmärksamhet på
grund av sin förf:s prononcerade ställning som politisk partiman,
och man har med tillfredsställelse och kanske en viss förvåning
konstaterat, att hans politiska ståndpunkt icke inverkat störande
på framställningens objektivitet, och med särskilt erkännande
framhållit hans starka betonande av sådana medborgerliga plikter
som laglydnad och plikt att försvara sitt land. Denna
medborgarkunskap är också visserligen uppburen av en i bästa mening
konservativ anda — detta här sagt utan någon partipolitisk betoning.
I sitt förord utvecklar förf. sina mycket sunda principer för
en lärobok av detta slag. Den får ej bestå av tråkiga
uppräknanden av namn på institutioner och ämbetsverk — i detta
avseende har nog undervisningen ofta felat. Och den måste avse
att bibringa de unga en historisk syn på samhället, dess
institutioner och förhållanden. »Nutidssamhället och nutidsproblemen
bli på ett helt annat sätt intresseväckande för de unga, när de
se dem i historiens ljus.» Denna utomordentligt viktiga och
riktiga princip ligger också till grund för förf:s hela framställning.
Anmälaren saknar anledning att närmare ingå på bokens
disposition och innehåll. Det må vara nog sagt, att den vittnar om
sin förf:s goda insikter i ämnet och om hans stora praktiska
erfarenhet inom det politiska och kommunala livet, liksom också
om den kunnige pedagogens handlag. Kritiken har kunnat påvisa
ett eller annat förbiseende i fråga om någon detalj, men detta
spelar ju ingen roll och kan knappast undvikas i ett arbete av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
