Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Gunnar Freudenthal. Några reflexioner i anslutning till en fyraårig realskolekurs i tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
gunnar freudenthal
tyska. Översättning .av tyst analyserad text bör enligt min
tanke börja först i mellanskolans klass 2, och detta även av det
skälet, att i modersmålsundervisningen den mera ingående
satsanalyseringen brukar ta sin början i denna klass. För
övrigt bör man gå varligt fram i fråga om de skriftliga
uppgifterna, länge hålla sig vid den enkla satsbyggnaden och ej
fordra för mycket beträffande lexikonets användning, innan
man verkligen anställt övningar i bruket av detta hjälpmedel.
Jämnställdhet med realskolans kurs torde ej böra uppnås, förrän
det är nödvändigt, d. v. s. under sista delen av tredje
årskursen.
Utom de nu nämnda brotten mot koncentrationsprincipen
skulle jag vilja framhålla ett annat misstag, som ej torde vara
orepresenterat vid våra skolor.
Detta består i att allt för tidigt lägga vikt vid
grammatikens »logiska» sida. Nybörjaren tänker ej i logiska
komplex; vad han behöver är konkreta föreställningar. Han har
ingen nytta av att minnas, att »perfektum utmärker fullbordad
handling i förfluten tid», att det är ett sammansatt tempus,
bestående av ett temporalt hjälpverb i presens plus pf. part.
av huvudverbet o. d. Han har blott nytta av en lätt
tillgänglig hjälpföreställning, som vid behov i hans medvetande
aktualiserar den sökta formen. Konkreta hjälpföreställningar
komma lättast till stånd genom lokalisering av associationerna.
Goda tillfällen till dylik lokalisering giva textläsningen och
skrivningen: exempel på den och den företeelsen förekom på
det och det stycket, i den och den skrivningen. För formlärans
räkning är vad som inom psykologien kallas diagrammet,
d. v. s. den i bestämd ordning inpräglade »ramsan», att
taga vara på. Beträffande kasusbeteckningarna brukar jag
använda den från varje tysk språklära kända uppställningen
av bestämda artiklarna; jag låter lärjungarne i sina
anteckningsböcker upprita ett system av sexton rutor i fyra rader;
detta kalla vi »kasusnätet», och det ifylles, allteftersom de
olika kasusformerna uppträda i våra övningar. Ofta uppritas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
