Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Viktor Petersson. Några nyare svenska kartverk och deras utnyttjande vid geografiundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O 2
VIKTOR PETERSSON
kartreliefer ta, beundrar verkligen den geografilärare, som
pk några få »laborationstimmar» kan medhinna omfattande
Sådana och ändå bibringa lärjungarna de geografiska fakta,
som äro både nödvändiga och önskvärda.
Vi stackars läroverksmänniskor — med vår knappt
tillmätta tid för geografien — få inrikta oss på för oss mera
genomförbara uppgifter.
Meningen med efterföljande, anspråkslösa rader är att
peka på huru en del av våra nyare svenska kartverk kunna
utnyttjas och studeras på skolstadiet. Ett så att säga
komparativt kartstîidium kan också utgöra en ingalunda föraktfull
praktisk geografisk uppgift, som kan bliva rätt så givande.
Dylika uppgifter kunna genomföras även med relativt litet
timantal.
Vid min geografiundervisning på gymnasiestadiet har
jag brukat använda ej så få timmar på genomgång av våra
viktigare svenska kartverk: de topografiska kartorna,
generalstabens höjdkarta över Sverige, de ekonomiska kartorna, de
geologiska kartorna och sjökorten samt på senare tid sådana
kartverk som Sten de Geers översiktskarta över södra och
mellersta Sveriges landformer, samme fö rf: s Karta över
befolkningens fördelning i Sverige, Anricks karta över Sveriges
åkerareal, kommerskollegi Karta över
»vattenkraftsanläggningar i Sverige år jp/7» (den sista ing. i arbetet Sveriges
monterade vattenkraft, specialundersökning av
kommerskollegium).
Knappt något av dessa kartverk har så tilldragit sig
lärjungarnas uppmärksamhet och så stimulerat deras
geografiska tänkande som de Geers befolkningskarta. Det har varit
en ren fröjd, så många frågor detsamma framkallat hos de mera
vetgiriga eleverna, frågor, vilkas diskuterande uppklarat många
dimmiga föreställningar om vår befolkningsgeografi. Och
ändå har det blivit ett jämförelsevis flyktigt studium under den
tyvärr alltför korta tiden, som kunnat ägnas däråt. Men jag
vet att blott och bart en kort jämförelse mellan t. ex. ett av
bladen från övre Norrland och något blad över de tätare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
