Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Helga Eng, Begynnernes forestillingskrets og sprog ved optagelse i skolen - Georg Brandell. Joh. Ohlander, Göteborgs folkskoleväsen i gamla dagar och i våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och recensioner
2 i i
kunna tala artikulatoriskt riktigt. Någon fullständig
överensstämmelse mellan nybörjarnas föreställningskrets och deras
prestationsförmåga i skolan förefinnes ej. Dock kan man av en sådan
undersökning som den föreliggande med någorlunda säkerhet
sluta till vilka barn som äro undernormalt begåvade, då detta
i regel ger sig till känna genom brist på talbegrepp, språkliga
oriktigheter eller en ovanligt inskränkt föreställningskrets; å andra
sidan höra de barn, som ha den mest omfattande
föreställningskretsen, oftast till de mest begåvade eller i varje fall till dem,
som med hänsyn till sin ålder nått längst i andlig utveckling.
Det nu meddelade är några exempel på resultat, som
författarinnan erhållit vid sin undersökning. Naturligtvis kan man
icke påstå, att dessa och andra nyvunna resultat äro uttryck för
allmängiltiga sakförhållanden, förrän efterprövningar anställts och
därvid samma resultat erhållits som de i föreliggande arbete
meddelade.
Georg Brandeli.
Joh. Ohlander. Göteborgs folkskoleväsen i gamla dagar
och I vara. En skolhistoria i anledning av Göteborgs stads
300-årsjubileum. Göteborg 1923, Wettergren & Kerbers förlag.
277 sid. Pris häft. 7 kr.
För fyra år sedan beslutade Göteborgs folkskolestyrelse att
med anledning av stadens 300-årsjubileum låta utarbeta en historia
rörande stadens folkskoleväsen. Uppdraget lämnades åt
överläraren Joh. Ohlander, och denne har nu från trycket utgivit en
volym med ovanstående titel. Det måste anses vara i ett
synnerligen lyckligt ögonblick det nämnda beslutet fattades, och lika
mycket erkännande förtjänar det sätt, varpå uppdraget utförts.
Det vore i hög grad önskvärt, att andra städer fattade liknande
beslut, även om någon sådan anledning som ett jubileum icke
föreligger. Detta skulle kanske bidraga till att rädda någon del
av de äldre skolhistoriska urkunderna, innan dessa gå förlorade.
Man kan även önska, att det på andra orter skall lyckas att
finna personer, vilka äro lika varmt intresserade av och lika
kompetenta att utföra ett dylikt forskningsarbete som hr Ohlander.
I bokens första avdelning skildrar förf. »folkskolans
föregångare», d. v. s. de uppfostringsanstalter, som funnos i staden
före 1842. Stadens första församlingsskola var den tyska skolan,
som upprättades 1625 för de tyska barnens »éducation». På
1700-talet upprättades flera skolor: en barnhusskola 1737,
frimurarebarnhuset och dess skola 1757, tre fattigfriskolor (den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
