Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - August Johansson. Skicklighet och nit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKICKLIGHET OCH NIT
269
av sin tjänstgöring, under det att den förre arbetat sig
upp till det först genom långsam strävan— den senare ett
pedagogiskt flyggeni, den förre en pedagogisk dagakarl.
Härmed äro nu blott några exempel givna på olika
anledningar därtill, att graderingen i tjänstgöringsbetygen, när
den överhuvudtaget förekommer, är vida mer nyckfull än
i provårsbetygen. I själva verket kan man om
tjänstgöringsbetygen men ej om provårsbetygen in puncto skicklighet
säga ungefär detsamma, som förut sagts in puncto nit: de
kunna ge vägledning, när det gäller att skilja ut en eller
annan särskilt svag sökande, men de ge åtminstone i fråga
lärare, som hunnit några år framåt, ingen vägledning, när
det gäller att välja mellan sökande, som nå upp till en skaplig,
icke synnerligen hög nivå av användbarhet. Att taga
avgörande hänsyn till tjänstgöringsbetygen skulle därför i många
fall vara att alldeles bortse från den befordringsgrund, som
gällande lag ställer i första rummet.
Vill man nu inte göra detta, så tvingas man med eller
mot sin vilja att i hög grad falla tillbaka på provårsbetygen.
Emellertid framgår av det sagda inte bara, att dessa i vissa
avseenden ha högre värde än tjänstgöringsbetygen, utan
också, att de med dem dela vissa svagheter och dessutom
ha ’sina säregna svagheter. I sistnämnda avseende vill jag
tillägga följande. Olika individer kunna gå provår under så
stor olikhet i förutsättningarna, att det blir så gott som omöjligt
att bedöma dem med lika mått: den ene kommer t. ex. direkt
från studierna, blyg och bortkommen eller med otuktad
ungdomlig självtillräcklighet, den andre har flera år av väl
tillgodogjord lärarerfarenhet. Vissa sidor av lärardugligheten, bl. a.
de, som direkt gälla den uppfostrande sidan av lärargärningen,
komma föga till synes under provåret med dess tämligen en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
