Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Ivar Belanner. »V-ljudet» eller »F-ljudet» jämte den alfabetiska ordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»v-ljudet» eller » f* ljudet» jämte den alfabet. ordn. 3o9
stämma, hur »/"-ljudet» tecknas, och nämner blott dess
sammanhang med -^-ljudet i vissa fall (s. 120. 13).
Hos en del andra blir framställningen i någon mån
mindre tillfredsställande, då inga förklaringar om /-ljudet givas.
StB säger i anm. 1 : »I böjningar och sammansättningar
bi-behålles, även framför ^ och teckningen med v» (s. 19).
Således nämnes ingenting om att ^-ljudet i sådan ställning
övergår till /-ljud. Ri har blott exempel på ord med z’-ljud
och i en anm. på egennamn »med dubbelt w»\ hennes bok
är visserligen avsedd för folkskolan, men då /-ljudets
teckning med ph o. v (t. ex. von) i egennamn behandlas särskilt
(s. 18), tycker man, att dess teckning med v i rent svenska
ord också borde medtagits, men hon kanske inte medger,
att det är /ljud i t. ex. halvt. N har följande (s. 40): »
V-ljudet tecknas blott på ett sätt, nämligen med v\ t. ex... .
hava (men i sup. haft). . . grov (neutr. grovt). . . halv (neutr.
halvt)\ liv livs (-tid)», vadan det ser ut, som om inte heller
han skulle erkänna f-ljud i andra former än haft, men varför
nämner han då grovt, halvt livs (-tid)? Och om han menar,
att det i dessa former och liknande är annat än ^-ljud, så
borde det uttryckligen sagts ifrån till lättnad för lärjungen.
KV har ungefär samma dunkla redogörelse (s. 30):
»Böjningsformer av ord, som hava v i grundformen, stavas med
v, t. ex. till havs, dovt» [m. fl.]. Anm. 1 lyder däremot:
»I ord, i vilka ^-ljudet genom avledning övergått till /ljud,
tecknas det med /, t. ex. drift (jfr driva), tolft (jfr tolv)».
Det är således ej riktigt klart, om han menar, att dovt har
/ljud eller inte.
Endast Sit säger ärligt ifrån (s. 25): »Då 7;-ljudet
framför jr och t i böjningsformer övergår till /ljud, bibehålies
likväl tecknet med v». Tre andra äro lite reserverade. StP
(s. 38): »Böjningsformer av ord, vilkas stam slutar på ^-ljud,
tecknas med v även framför ändelserna -t och -s (ehuru
v-ljudet övergått till ett mer eller mindre tydligt /ljud)». Hos
StÖ kvjrstår från äldre upplagor följande otillfredsställande
regel: »Böjningsformer av ord, vilkas stam slutar på ^-Ijud,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
