Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1—2 - Anmälningar och recensioner - Gösta Bergman. D. A. Sundén, Svensk språklära i sammandrag för allmänna läroverken, 26:e uppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51 anmälningar och recensioner 5 7
5 7
De väsentliga förändringar, grammatiken har att uppvisa
efter den 2o:de reviderade uppl. (1911), äro ett kapitel på 23 sidor
om språkarterna (riksspråk och dialekt, fackspråk, tal- och
skriftspråk samt stilarterna), som tillkom 1920, samt en med insidor
utvidgad framställning av ordbildningen. Karakteristiken av
täl-och skriftspråket och stilarterna bygger i det hela på
Ceder-schiölds Svenskan som skriftspråk och densammes Språk i språket.
För gymnasieundervisningen är detta korta, i ett sobert språk
avfattade sammandrag synnerligen nyttigt. Den utförliga
redogörelsen för ordbildningens huvudprocesser, avledning och
sammansättning — i synnerhet den senare mer invecklade delen —
går otvivelaktigt utanför även de högre gymnasieringarnas behov.
Förf. har nog även känt detta, då denna del säges vara given
till tjänst för den intresserade. Det är f. ö. ett intryck, som
under läsningen alltmer befästes, att denna grammatik börjat gå
utanför den äldre ramen och från att ha varit en svensk
språklära i sammandrag blivit en grammatik i utförlig framställning.
Det är nämligen ett ofantligt rikt material, som numera
rymmes på de 293 tättryck-ta sidorna1, de talrika noterna icke
att förglömma, som till större delen innehålla för läraren högst
värdefulla hänvisningar till den språkvetenskapliga litteraturen,
främst Noreens Vårt språk och tidskriften Språk och stil.
Utgivaren har sålunda bemödat sig att hålla sin grammatik au
niveau med forskningen. -Noreen har satt spår icke blott i den
allmänna uppfattningen av grammatiken med tredelningen:
ljudbetydelse- och formlära, varvid syntaxen eller läran om
ordfog-ningarnas bildning faller under formläran och ordböjningsläran
betraktas som ett skematiskt utdrag ur syntaxen, då den ju
»anger de olika formförändringar, orden kunna undergå vid
ord-fogningarnas bildning»; även i nomenklaturen, t. ex. språkljudens
beteckningar s. 7 ff. och i övrigt märker man N:s inflytande.
I en av de senaste uppl. har efter Vårt språk V vid adj.
komparation tillägg gjorts om minsknings- och jämlikhetsgrad (§ 212).
— Ett par detaljanmärkningar! Framställningen av genus borde
kunna moderniseras ytterligare. Mig synes Beckmans enkla
uppdelning i genus utrum och neutrum bringa mera reda i frågan
än Sundéns framställning. Verben indelas efter aktionsarten i
beskrivande och berättande verb. Av de många i den
gram-matiska litteraturen förekommande termerna synas mig av de
1 Det kan nämnas, att förlaget i den 26:te uppl. minskat mellanslâgen
inuti paragraferna, en åtgärd, som minskat sidantalet men samtidigt ökat
överskådligheten.
4 — 2433, redagogisk Tidskrift ig24. Haft. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
