- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextionde årgången. 1924 /
76

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - J. E. Lövemark. Tyska adjektivböjningen i skolan - Tillämpningsövningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 2

j. e. lövemark

anammades, gjorde, att jag, då en påföljande lektion regeln
riktigt uttrycktes och begreps med den nya termen av samme
elev, även lät andra använda den. Så användes den därefter
till att börja med omväxlande med bestämningsord (och
någon gång »artikelord», varmed då menades blott » artikel » ),
och slutligen ersättande denna term (best. ord), ehuru
ordningen kanske borde varit omvänd, om nämligen slutresultatet
skulle vara ett riktigt begripande -f riktigt igenkännande och
användande av »bestämningsord».

Vad man kan invända emot adjektivets förord är väl
först och främst det, att ordet redan finnes i andra
betydelser. Detta anser jag dock vara ett obetydligt hinder för dess
begagnande såsom grammatisk term; den nya termen
hat-vissa fördelar:

1) Den är kort: två stavelser, sex bokstäver.
—Bestämningsord (och artikelord): fyra stavelser, fjorton (tio) bokstäver.

2) Förord är för små elever lättare att säga och minnas
samt lättbegripligare, eftersom själva namnet säger dem, att
det är ett ord, som står »före» (adjektivet), varav följer, att
det är lättare och går fortare för »pedagogen» att förklara.
Man torde beträffande alla tre termerna, bestämningsord,
artikelord, förord, behöva säga, att det är ett ord, som står
före adj., hör ihop med adj. och tillsammans med adj.
( -f subst.) bildar ett begrepp, ett uttryck, jämfört med t. ex.
»Auf der Wiese pflückten sie bunte Blumen». Sie hör icke
tili bunte !

»Artikelord» är synnerligen lämpligt såsom
sammanfattningsord för dieser-gruppens ord samt bestämd och obestämd
artikel. Dock riktar artikelord tanken närmast på artikel och
behöver därför särskilt förklaras, vilket sistnämnda även må
sägas 0111 »bestämningsord», vilket å sin sida har den
utmärkta fördelen, att det: »bestämmer, hur adj. skall böjas».
»Best. ord» är även lämpligt i sådana fall, dä flera ord eller
längre uttryck skilja artikelordet (»förordet») från adjektivet;
emellertid förekomma sådana exempel först längre fram i
undervisningen, och lärj. böra väl da lika lätt hitta »förordet»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1924/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free