Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - J. Nordlander. John Jacobsson, Kortfattad svensk språklära för kommunala mellanskolor, allmänna läroverk m. fl. undervisningsanstalter - Hilding Celander. Georg Christensen, Dansk diktning från Oehlenschlæger till Johs. V. Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
anmälningar och recensioner 1 25
§ 68. Objektet kan vara ackusativobjekt eller dativobjekt:
1) ackusatiyobjektet svarar på en fråga, som bildas av
» Vad?» eller » Vem?» eller » Vilka?» jämte de ord, som man
förut funnit utgöra predikat och subjekt.
Ex.: Sömmerskan syr en dräkt. — Enligt §§ 66 och 67 är
7syr’ predikat och ’sömmerskan’ subjekt. »Vad syr
sömmerskan?». Svar: ’En dräkt’; en dräkt är alltså ackusativobjekt
i satsen ’Sömmerskan syr en dräkt\
Märk! Utgöres predikatet av någon form av verben vara, bliva, varda,
heta, kallas {för), benämnas, anses (för), m. fl., är den satsdel, som svarar på
ovannämnda fråga, ej ackusativobjekt utan bildar blott ett slags utfyllnad
till predikatet och kallas predifcatsfyllnad. Ex.: Han är {blir, heter, hallas,
benämnes o. s. v.) professor, — ’Är’ = pred ; ’han’ = subj.; ’professor’ =
predikatsfyllnad. — Se vidare § 69.
Även av kapitlet om satsföreningar hade vi önskat lämna
ett prov, men av utrymmesskäl måste vi avstå därifrån.
Översiktligt och klart är detta såsom allt i boken.
Med några nya termer har förf. icke riktat språket utom i ett
fall. I meningen: Prosten sade: »Döbeln är en hedning», kallar han
»Prosten sade» för en sägesats. Men fvndet är knappast lyckligt.
% N—r.
Georg Christensen. Dansk diktning från Oehlenschlæger
till Jobs. V. Jensen. (Hugo Gebers förlag.)
Det torde vara tämligen ovisst om den skandinaviska
strömning, som alltsedan 1915 har tagit sig så många uttryck i vårt
aktuella kulturliv, också har väckt något allmännare och djupare
intresse för dansk och norsk litteratur. I varje fall går väl
endast sällan detta intresse utöver dagens litterära alstring, och det
stiger och faller allt efter dennas förmåga att fängsla.
Skulle man söka efter den första källan för detta intresse,
så tror jag nog, att man i de flesta fall skulle ledas tillbaka till
ett eller annat intryck under skoltiden. Vår skolundervisning i
danska och norska har säkerligen utvecklats åtskilligt under de
senaste åren, både i kvantitet och kvalitet. Men ännu återstå
särskilt två stora hinder: otillräcklig tid och brist på lämplig
litteratur. I båda dessa avseenden är man vida bättre ställd i
Danmark, och den intensiva undervisningen i svenska i danska
skolor (redan i den examen, som motsvarar vår realskoleexamen,
fordras kunskaper i svenska) har också i Danmark resulterat i
en påtaglig stegring av det allmänna intresset för svensk
litteratur på originalspråket. En stor andel häri ha också de för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
