Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Hilmer Gillqvist. Ett par ord till Fil. D:r Styffs anmälan av en Musset-text för skolbruk. Av Hilmer Gillqvist (genmäle; forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett par ord till Fil. D:r Styffs anmälan av en
Musset-text för skolbruk.
Av Hilmer Gillqvist.
(Forts. fr. s. 288.)
Han har nämligen haft sinne för den utomordentliga
rikedomen på nyanser, som kännetecknar verbet —
mellan verbformerna spinner sig liksom ett oändligt fingrenat
nervsystern genom hela den dramatiska organismen, och
jag har därför ägnat dem en alldeles särskild omsorg.
Men min andre anmälare kunde också vid sin
karakteristik av Carmosine som en svår text ha tagit i
betraktande skaldens geniala uppfattning av den bästa
medeltidsandan. Medeltiden är icke främmande för lärjungarne,
de få kunskap om den i sina historiska läro- och
läseböcker, de skriva uppsatser om riddarlivet — till allt
detta kommer Carmosine som ett levandegjort exempel.
Men då lärjungarnas behållning av sina studier i
medeltidens historia vid tiden för deras franska bemödanden
huvudsakligen består av till hälften utplånade
minnesbilder, äro förutsättningarna för att förstå Mussets verk
åtminstone icke aktuella. Att texten ur denna särskilda
synpunkt kan sägas vara svår och likväl är lätt ur språklig
synpunkt, därpå äro de ord jag nyss citerade ur lustspelet ett
gott exempel. Jag kunde citerat just så många andra lika
goda exempel härpå som antalet kulturhistoriska noter. Ty
genom dem har jag sökt undanröja de svårigheter, som texten
bjuder på genom att ha en svunnen kultur till föremål. I
noterna finns blott en enda kulturhistorisk upplysning, som
icke direkt avser en fras, en situation: det är den första,
s. 176, cavalier(s), och är icke så mycket ämnad att belysa
själva nyckelordet som fast mer att ge lärjungarna det
historiska perspektiv, som lustspelets njutande ovillkorligen
förutsätter befintligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
