Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Edvard Göransson. Mellanskolornas vittnesbörd och skolkommissionens statistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellansk:s vittnesbörd och skolkommissionens statistik i i
avdrag av medelbetyget i teckning 13,7, alltså något högre. I
regeln visade det sig, att betygen i första ringen icke voro
högre än betygen i realskolexamen, ej ens vid de högre
allmänna läroverken, vilket förefaller ganska naturligt, då en
lärare väl alltid visar sig mer njugg på betyg i lägsta
klassen av ett undervisningsstadium (här gymnasiets första ring),
men mer frikostig, då det gäller en avgångsklass (här klass 6).
Redan av det föreliggande betänkandet kunde alltså förf.
hava erhållit full visshet, att mellanskolornas elever hava i
realskolexamen högre betyg än allmänna läroverkens samt
att betygen i ring I icke äro högre utan snarare lägre än i
realskolexamen. Det förefaller anmärkningsvärt, att förf.
ådagalägger obekantskap med sistberörda förhållande, vilket
uppvisats redan av läroverksöverstyrelsens
gymnasiesakkunniga, vilkas utredning funnits tillgänglig i korrektur ej blott
för skolkommissionen utan också för dåvarande
läroverksöverstyrelsen.1
Vad angår författarens i punkt 3 framställda krav på
en djupare och mera mångsidig kännedom även om
vardagsarbetet på mellanskolans olika stadier, så rör han sig här
uppenbarligen på de fromma önskningarnas område. Tyvärr
lära de praktiska svårigheterna för detta önskemåls
realiserande vara oöverkomliga, med tanke på att vi hava 77
realskolor och 80 kommunala mellanskolor. Det ligger nog också
i sakens natur, att två bedömare kunna komma till
diametralt motsatta resultat, då utslaget blir helt och hållet beroende
av vars och ens subjektiva uppfattning, ett förhållande, som
bland annat åskådliggöres av de oförenligt motsatta
meningar, för vilka å ena sidan skolöverstyrelsens chef och å
1 Då hr. J. deltagit i läroverksöverstyrelsens arbete för en
gymnasiereform, kan han således icke hava varit okunnig om den statistik, som
påbörjades år 1912 och sedermera fortsattes. 1 själva verket torde hr J.
vara fullt medveten om att de under 1) och 2) upptagna synpunkterna icke
lämnats obeaktade, men att därav föranledda utredningar icke nämnvärt
bidragit till frågans klarläggande, varför de icke givits något särskilt
utrymme i betänkandet. Anmärkningarna hava sannolikt gjorts, för att
något skulle vara att anmärka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
