Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Einar Teiling. Jalmar Furuskog, De värmländska järnbruken - J. Nordlander. Frans de Brun, Strödda anteckningar om Stockholms skola i gamla tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35 anmälningar och recensioner 2 5
2 5
geln: ingen sida utan bild. Utom de mer objektiva
fotografierna finnes ett konstnärligt inslag av konstblad, akvareller,
litografier, pennteckningar o. d. av hyttor, herrgårdar och tekniska
detaljer. Kartmaterialet är förstklassigt i instruktivt avseende
med bebyggelsekartor och kronologiska kartor över hyttor och
bruk under olika tider. Boken avslutas med sex färglagda
sådana översiktskartor i helsidesformat, där den oerhörda
koncentreringen från småbruk till de stora anläggningarna under de
senaste 50 åren framstår med nästan tragisk tydlighet.
Det är en gedigen och fin bok över ett betydelsefullt ämne
av speciellt nationalsvenskt intresse, som bergsmansonen Furuskog
överlämnar åt den svenska intellektuella allmänheten. Den har
sin givna plats ej blott i alla bibliotek utan även på varje
kulturell svensks, således ej minst på varje lärarinnas och lärares
bokhylla. Einar Teiling.
Frans de Brun. Strödda anteckningar om Stockholms
skola i gamla tider.
I Holmiana et A/ia, band V, har lektor Frans de Brun
fortsatt att publicera sina forskningar rörande huvudstadens
skolväsen i äldsta tider och nu senast behandlat tiden 1525—1647.
Den, som i sitt stilla sinne klagat över de litet givande källorna
till en avlägsen landsortsstads skolhistoria, finner här till sin
förvåning, att även huvudstadens källor från 1500-talet äro föga
givande i detta avseende. Genom att från vitt skilda håll flitigt
sammanföra små notiser av olika slag har det emellertid lyckats
förf. att få fram en vacker följd av skolmästare från den nämnda
tiden. Flera här omtalade lärare ha på ett eller annat sätt haft
med reformationen att göra. Så Olaus Petri själv. År 1542
erkänner han sig ha emottagit sigillum Scholæ Holmensis, och den
Mäster Erik skolemästare, som nämnes år 1546, anses vara en
svåger till den förre. Därpå följer skolmästaren Reinhold, son
av ingen mindre än Olaus Petri. Även mäster Abrahamus Andreæ
Angermannus var här rektor till sin avsättning år 1575 d.
Vad som här berättas, handlar mest om lärarnas
löneförhållanden eller om skollokalen. En fylligare bild av en
avsigkommen djäknes dagdriveri är förf. i tillfälle att meddela från
ar 1585. Denne hade en fem år tidigare övergivit skolan och
sedan fört ett kringflackande levnadssätt. Men mäster. Erik, en
godhjärtad skolmästare, ville komma honom på rätta vägen, heter
det, och därför tog han några djäknar med sig och uppsökte
honom. Han fann honom också, men hade föga framgång, ty
då högg djäknen till skolmästaren, så att att han fick honom av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
