Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folke Berlinde. Den norska skolorganisationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den norska skolorganisationen
47
ter emellertid stora olikheter med denna organisation. Rådets
medlemmar bibehålla vid inträdet i detsamma sina ordinarie
befattningar, rådet sammanträder endast 2 gånger om året.
Till dess uppgifter höra bland annat val av censorer vid
studentexamen — jag återkommer senare till dessa — samt
utgivande av uppgifter för middelskole- och studentexamina
(artium). Rådet skall årligen avge ämbetsberättelse.
Flertalet av de norska högre läroverken äro kommunala
anstalter med statsbidrag. Statsskolorna (katedralskolorna)
äro fåtaliga i motsats till vad fallet är hos oss. I Kristiania.
Trondhjem, Bergen finnes i resp. städer endast en statsskola,
alla övriga skolor äro kommunala. Gymnasierna äro treåriga,
delade på 3 linjer, real-, latin- och nyspråklig (engelsk) linje.
Dessutom äro under uppbyggande 4-åriga gymnasier för
landsbygdens ungdom (landsgymnas). Till de 3-åriga
gymnasierna har var och en som avlagt middelskolexamen tillträde.
Lämpligheten av denna anordning har på senare tid
diskuterats, då man på sina håll anser, att ett alltför slätstruket
material härigenom placeras i gymnasierna.
Middelskolans kurs är enl. lag högst 4-årig, emellertid
äro de fyraåriga skolorna efter stortingsbeslut 1920 numera
på upphällningen. Endast 3-åriga skolor erhålla hädanefter
statsanslag. Gjöstein, som var en av de drivande krafterna
till detta beslut, gav undertecknad några upplysningar
angående förhistorien. I Stavanger (G. är skoldirektör i
Stavanger) beslöt kommunen bevilja understöd åt fattiga elever,
som från folkskolans femte klass önskade gå över till den
4-åriga middelskolan. Följden blev en avsevärd försämring
av elevmaterialet i folkskolans två högsta klasser, med
klagomål från folkskollärarehåll. Häri låg närmast anledningen till
förslaget om den 7-åriga folkskolan som bottenskola, en
anordning som man nu kan säga är så gott som genomförd
överallt i Norge, den 7-åriga bottenskolan är alltså att anse
som en eftergift för folkskoleintresset. Från folkskollärarehåll
har dessutom till Kirkedepartementet insänts en skrivelse med
förslag om förbud för middelskolor att antaga andra elever
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
