Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. Carl Størmer, Från världsrymdens djup till atomernas inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o
anmälningar och recensioner
Carl Stormer. Från världsrymdens djup till atomernas
inre. Övers, från norskan av P. Yalberg. P. A. Norstedt &
Söner, 150 sid., h. 3 kr.
Boken är i bästa mening populär och ger en överraskande
klar överblick över behandlade frågor utan att förutsätta
specialkunskaper hos läsaren. En förteckning på kapitelrubrikerna kan
ge en föreställning om rikhaltigheten i det behandlade
materialet: Jätteteleskopen på Mount Wilson; Mätning av jättestjärnor;
Uppmätning av en mycket avlägsen stjärnevärld; Naturkrafterna
i världsrymden; Katodstrålarna från solen och norrskenet.
Birkelands experiment; Lösningen av norrskensproblemet —
Fotografisk bestämning av norrskenets höjd över jorden; Molekyler och
atomer; Röntgenstrålarna; Radium; Hur gammal är jorden?;
Atomernas inre; Etersvängningarna — Avslutning. Särskilt kan
framhållas behandlingen av norrskensproblemet; helt naturligt
då förf. här alldeles speciellt befinner sig på »sin mammas gata».
En enda detaljanmärkning. Sid. 40 säges: »Medelst
spektral-analytiska metoder undersökas också spektra av ultraröda och
ultravioletta strålar, och många intressanta slutsatser ha därvid
möjliggjorts, t. ex. den att solens värme visar periodiska
växlingar, observerade samtidigt på Mt. Wilson och i Algier, vilket
bevisar, att man ej tagit fel». Den i saken obevandrade, som
dock till äventyrs hört talas om olika slag av pyrheliometrar,
undrar, när ingen förklaring ges, vad spektralanalysen kan ha
med saken att skaffa. Nu ingår visserligen den spektrala
uppdelningen som nödvändigt led i undersökningen, men det så att
säga primära är dock bestämningen av den totala strålningen.
F. ö. har Granqvist visat, att de observerade abrupta och
kortperiodiska variationerna i solarkonstanten också kunna vara
skenbara, förespeglade av ändringar i jordatmosfärens absorption.1
Översättningen återger norskan på god svenska, vilket icke
är alltför vanligt. På några få ställen, har emellertid originalet
missförståtts. Sid. 40 säges om mörka värmestrålar, att »alla
ha känt dem från en varm ugn i ett mörkt rum». Det viktiga
är naturligtvis ej, att rummet är mörkt, utan att kaminen är »mörk»
och ej rödglödande. Sid. 55 står att magnetiska stormar »visa
sig däri, att kompassnålen blir orolig och gör små svängningar
fram och tillbaka (i höjdled ett par grader)». Det mystiska »i
höjdled» skall nog på ren svenska vara: på sin höjd —
nämligen på orter som, såsom Kristiania — förlåt: Oslo och Stock-
1 G. Granqvist: Ar solens strålning variabel? (Kosmos, fysiska
uppsatser utgivna av svenska fysikersamfundet 1921; sid. 58 o. följ.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
