Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. E. Herlin, Fysiken i vardagslivet, I. Vila och rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och recensioner 2 i i
metri för att efter redogörelse för mätning av längder, ytor och
volymer fortsätta med kroppars utvidgning vid uppvärmning.
Saken finner emellertid sin förklaring däri, att förf. vid andra
mätningar vill fästa uppmärksamheten på de korrektioner, som
bli en följd av temperaturens variationer, så snart det blir fråga
om noggranna bestämningar. Att förklara avvikelsen från den
vanliga ordningen med att »termometern är det fysikaliska
instrument, som fått den största användningen såväl inom
vetenskap och teknik som i det dagliga livet» (sid. 15), innebär nog
ändå en viss överdrift. Boken är naturligtvis, då den vänder
sig till den stora allmänheten, genomgående populärt avfattad;
den viker dock ej undan för sammanfattande formler, men söker
i regel härleda dem genom enkelt anordnade försök, oftast
sådana, att läsaren själv skall kunna utföra dem med apparater,
som han själv tillverkar.
Några detaljanmärkningar kunna vara på sin plats. Vid
redogörelse för gradmätning säges. (sid. ig): »Man uppmäter
med stor noggrannhet en baslinje ab, utgörande avståndet
mellan två högt belägna punkter, kyrktorn, bergstoppar o. d.» Här
föreligger en förväxling mellan basens ändpunkter och övriga
syftpunkter; att direkt och noggrant uppmäta horisontalavståndet
mellan två kyrktorn eller bergstoppar är ogörligt. Sid. 28:
»Härmed (näml. med dimensionsbegreppet) sammanhänger, att
ytenheten ofta betecknas m2 = kvm. . .» Det sammanhänger i
stället med det enkla sätt, varpå ytenheten i nyare måttsystem
satts i beroende av längdenheten; ett tunnland är också av andra
dimension med avs. på längd, men kan ej sättas lika med andra
digniteten av någon viss längd. Resonemanget sid. 34 om
(ideella) gasers volym vid abs. nollpunkten borde ha uppskjutits
till sid. 136, där läsaren gör bekantskap med ideella gasers
tillståndslag vp — RT. Av denna följer, att för T=o måste antingen
v = o eller p — o, eller både v och p = o. Det enda fysikaliskt
rimliga är därvid p — o. Sid. 35: »I ett hus med värmeledning
måste rörsystemet stå i förbindelse med ett vanligen på vinden
placerat s. k. expansionskärl ...» Det är ej i alla
värmeledningssystem sorn uppvärmningen sker genom cirkulerande
varmvatten. Sid. 65: »Enheten för kraft (r kgf) är tyngden av
massan i kg. på 450 latitud och vid havsytan». Att använda
kilogram som (teknisk) enhet både för massa och, med närmare
bestämning, för kraft medför den olägenheten att sambandet mellan
kraft fy massa m och acceleration a ej blir det enkla f—ma
utan . f=^ma, där g45 är tyngdaccelerationen vid 450 latitud och
havsytan. Sid. 93 omtalas att månen faller mot jorden, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
