Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Gösta Bergman. Ortnamnen på Göteborgs stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
mot angripare. Men i Östersjöprovinserna har därur redan på
1200-talet, kanske tidigare, utvecklat sig betydelsen av en liten
by, belägen vid och skyddad av en borg 1. ett slott, eller också
förstad utom murarna av en befäst stad. I svenska texter, där
ordet hakelverk förekommer, syftar det på förhållanden i
Östersjöprovinserna. Detta gäller samtliga, omkring 15 lokaliserbara
exempel i SAOB:s excerptsamlingar. Det är därför sannolikt,
att när ordet i föreliggande fall syftar på en ort vid Sveriges
västkust, den ovan för Östersjöprovinserna betygade betydelsen
är den riktiga. För Lindroth blir hakelverket nyckeln till
förståelsen även av ordet Majorna. Han finner dess moderform i det
estniska ordet maja, identiskt med finska ordet maja, som redan
tidigare av Hellquist dragits in i diskussionen om göteborgsnamnet.
När estniskt ursprung nu foredrages framför finskt, så är detta icke
av lingvistiska utan av historiska skäl. I de bägge språken betyder
ordet koja, hydda, bod, litet hus;kvarter, logis, härberge. I estniskan
föreligger även betydelsen bondby 1. av småfolk bebodd förort
utanför en stad, vilket även är fallet i lettiskan. Brukat som
kollektiv i singularis möter oss ordet som benämning på en
omedelbart intill Reval liggande och till staden hörande
bebyggelse, som på 1570-talet bestod av över 200 hus och hade
särskild kyrka, i plattysk text kallad die Fisscher Mey o. d., i svensk
text kallad fiskermaijen udi Revel (Teitt Klagomålsreg. 230, år
1555). Av intresse är, att de svenska knekterna i Reval just
voro förlagda till denna stadsdel, såsom Lindroth påvisar. Det
estn. maja har synbarligen varit synonymt med ty. herberge,
och betydelserna av hakelverk och maja ha kommit varandra
synnerligen nära. Återvända vi till den i början citerade texten
från 1652, så framgår det, att Majorna då redan länge utgjort
härberge för garnisons- och slottsfolket och benämningen
hakel-werket anger orten som en förort under skyddet av Älvsborgs
murar. Majorna med sin pluralisform syftar antagligen på vart
och ett av de små hus, som tillhörde hakelverket och som —
sju till antalet — äro inprickade på en karta från 1655. Den
lindrothska utredningen gör det så gott som säkert, att
Älvs-borgs slott eller stad vid en viss tid stått i en mera direkt
förbindelse med Östersjöprovinserna. Prof. H. Almquist, som tagit
del av framställningen, framhåller i anslutning därtill, att det är
sannolikt, att värvade regementen, som ett visst år varit
förlagda i garnison i Östersjöprovinserna, vilka vid den här
närmast ifrågakommande tiden tillhörde Sverige, ett annat år kunde
ha legat på Älvsborg; dylika växlingar i förläggningsort skulle
på denna tid icke varit ovanliga. Även framhåller A. som ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
