Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. J. R. Pallin, Lärobok i nya tidens historia, 10:de uppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
tryckta med samma stil som den övriga texten och därigenom
böra undgå de äldre översikternas vanliga öde att överhoppas.
Grupperingen av materialet har gjorts överskådligare, och
utgivaren har sökt betona sammanhanget i utvecklingen och få
fram mera av samhällslivets och det ekonomiska livets
företeelser än vad som förekommit i tidigare upplagor. Vi skola
nu se till, huru de angivna riktlinjerna blivit genomförda.
Vad inskränkningen av det krigshistoriska (och
diplomathistoriska) stoffet beträffar, finner man, att utgivaren visserligen
omnämner tiden för vissa avgörande slag men utesluter orten
(Mohacs 1526, Ivry 1590, Novara 1849). Detta bereder dock
knappast lärjungen någon lättnad, snarare utgör namnet på
platsen, utpekad på kartan, ett stöd för minnet. Uteslutna slag
äro Naseby samt från revolutionskrigen Eylau, Wagram, Dresden,
Grossbeeren, Dennewitz, Katzbach, ett par av dem nämnas ju i
svenska historien, från nyare tid Alma, Custozza, Gravelotte.
De flesta av dem kunna också utan saknad undvaras. Pfalziska
kriget nämnes endast i förbigående, det polska tronföljdskriget
icke alls. Det sista medför, att den följande för
kabinettspolitiken typiska freden med sina kompensationer ej blir omnämnd;
sid. in och 112 talas visserligen om Båda Sicilierna men utan
att rikets uppkomst förklaras. Av samma orsak förstår man
icke, hur Lothringen kunde tillfalla Frankrike (s. 113). Sid. 118
talas om de österrikiska områdena i Italien; av dessa ha dock
ej Toskana och Parma omnämnts. Huset Lothringens
tronbe-stigning i Österrike omtalas ingenstädes (på släkttavlan sid. 198
hänvisas till sid. 107 i st. f. sid. 101). Österrikes krig med
Frankrike 1809 är uteslutet, det hade dock en nationell karaktär
(jfr sid. 172 om Spanien och Preussen). Förenta staternas krig
med Mexiko 1846—1848 förbigås, ehuru det medförde oerhörda
landområden i vinst för de förra; att det nordamerikanska
inbördeskriget blivit starkt beskuret är däremot befogat. I det
rysk-japanska kriget äro den föregående upplagans alla namn
på befälhavare strukna. Synnerligen starkt har framställningen
av världskrigets förlopp förkortats: från 12 —13 sidor i föreg.
Upplaga till 4. Detta jämte dispositionen efter olika fronter
gör, att man ej får någon uppfattning av sammanhanget mellan
de olika operationerna och de olika staternas inträde i kriget.
Den föreg. upplagans kronologiska disposition var mera givande
och borde nog i det hela ha följts. Uttrycket sid. 266, att
Ryssland efter revolutionen »sprack sönder», innebär väl en
överdrift; de avsöndrade randstaterna voro dock mot den
väldiga rikskroppen endast utkanter. F. ö. nämnes ej, att Tysk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
