Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Nils G. Ohlson. Från modersmålsundervisningens genombrottsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
NILS G. OHLSON
Om lärjungen verkligen kunde tillägna sig något av detta %
betraktelsesätt och få någon nytta av det vid sina studier i
modersmålet och andra språk, må i detta sammanhang
lämnas osagt. Så mycket är likväl säkert, att
grammatikförfattaren nästan alldeles förbisett, att syntaxen framför allt
bör vila på psykologisk grund.
Efter några enkla regler för slutledningen följer en kort
framställning av vad man skulle kunna kalla en speciellt
svensk syntax, där visserligen objekt definieras men de
övriga satsdelarna förbigås.
Den andra i 1820 års skolordning rekommenderade
grammatiken i modersmålet var Broocmans postumt utgivna
«Lärebok i Svenska Språket», vars första upplaga utkom år
1813, vilken redan året därpå följdes av en ny och år 1820
av en tredje. Den innehåller i tre kurser ortografi, grammatik,
interpunktion, etymologi samt »modersmålets öden och
användande i skrift». Till läroboken sluter sig en övningsbok,
i vilken första kursen bjuder på ortografiska övningar,
berättelser med stavfel, små stycken med fel mot grammatiken
och de för skrivningen givna reglerna, medan andra kursens
övningar avse att ge färdighet i periodbyggnad och
brevskrivning.
Bägge läroböckerna blevo föremål för omnämnande i
Svensk Literatur-Tidning, Broocmans i n:o 8 för år 1814 och
Ligneils i n:o 40 för år 1816. Den senare synes ha erövrat
recensenten helt och hållet, och han tvekar inte att kalla
den »ett verkligt mästerstycke». »Den är», heter det vidare,
»hvad en lärobok bör vara, icke allenast ett djup af kunskap
för nybörjaren, utan, med det samma, rik på lärdom för
sjelfva läraren.» Det förra arbetet, som blir föremål för en
ganska utförlig anmälan, bedömes däremot ganska omilt.
Särskilt illa åtgånget blir det kapitel i övningsdelen, som
innehåller fel, vilka barnen sedan skola rätta.
När den stora uppfostringskommitténs betänkande år
1829 utkom, funno modersmålets förespråkare, att kommitténs
majoritet var av den åsikten, att bland språken modersmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
