Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - August Johansson. Litet nyare mellanskolestastistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITET NYARE MELLANSKOLESTATISTIK
8 I
Kursens sammanträngning på få år tillika med det i många
fall ringa lärjungeantalet gör, att de flesta mellanskolor ha
endast ett ringa fåtal lärare. Det är då omöjligt att vid
dessas tillsättning tillgodose kravet på fackkunskap i alla
ämnen — och åter få övningsämnena stå tillbaka, såvida man
inte lyckas utom kollegiet leta upp fackbildade timlärare,
något, vartill ett litet samhälle inte brukar erbjuda stora
möjligheter. I övrigt äro de nyssnämnda faktorernas verkningar så
uppenbara, att jag inte behöver närmare inlåta mig på dem.
Här tillåter jag mig skjuta in några ord med anledning
av fröken C:s reflexioner rörande de båda skolformernas
fostrande inverkan på sina lärjungar. Hon har svårt att
förstå en mellanskolerektors i M. V. citerade klagan över
brist på tid för den uppfostrande verksamheten; uppfostran
är ju, säger hon, i främsta rummet en fråga inte om tid utan
om skolans anda. Jag har ingen befogenhet att uppträda
som uttolkare av den ifrågavarande rektorns mening, men
för egen del skulle jag vilja säga följande.
Någon jämförelse mellan den direkt etiska sidan av de
båda skolformernas fostrande verksamhet vågar jag mig inte
på; jag är övertygad, att de båda i de flesta fall göra sitt bästa,
och att skillnaderna mellan olika grader av förmåga ingalunda
sammanfaller med skillnaden mellan de båda skolformerna.
Men att realskolorna bl. a. just på grund av övningsämnenas
ställning i regel äro överlägsna i fråga om den estetiska och
den fysiska fostran, därom kan knappast finnas något tvivel.
Dessutom vill jag påpeka, att även den intellektuella fostran
har sin etiska sida: ju mer ensidigt denna fostran vädjar till
minnet, desto större blir risken, att den vänjer lärjungarna
vid ett falskt och ytligt bedömande av sig själva, sitt
arbetssätt och sitt arbetsresultat — och därmed är man inne på
det etiska området.
* *
Det är för fröken C. en gåta, hur den psykologiska
frågan om mellanskolans sociala företräden »har kunnat dis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
