Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anna von der Heyden. »Klasskrivning»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
ANNA VON DER HEYDEN
ningsskrivning på lärorummet, som lärjungarna själva vant
sig att kalla klasskrivning. Vi började med att försöksvis
skriva på detta sätt i stället för att barnen som vanligt i tur
och ordning skrevo på tavlan eller var och en för sig i
skriv-böcker som vid en ordinarie skolskrivning. Småningom har
emellertid klasskrivning hos både lärarinna och lärjungar
blivit den populäraste formen för övningsskrivning. Möjligen
kunna våra försök att finna ett på samma gång lärorikare
och mera intresseväckande förfaringssätt vid övningar i
skriftlig översättning från svenska till tyska än den vi dittills hade
använt intressera andra, som sysselsatt sig med samma fråga.
Jag tillåter mig därför att ge en kort redogörelse för våra
s. k. klasskrivningar.
Ett för klassens ståndpunkt lagom svårt stycke ges till
behandling. Detta är den enda aktiva roll läraren har att
spela under den vanligen två lektionstimmar — ej
nödvändigt i följd — långa skrivningen. Lärjungarna få flytta ihop,
huru de vilja, och arbeta tillsammans, som det passar dem.
Här sitta två tillsammans över ett lexikon, där har ett
arbetslag på fyra fem stycken slagit sig ihop för att få bukt med
svårigheterna. Det kan hända, att någon är av en annan
mening än medarbetaren och med grammatiken i handen
beger sig till en styv kamrat för att få stöd för sin åsikt,;
ibland vädjar någon till hela klassen. Det pratas högt och
ivrigt och ser inte lektionsmässigt ordentligt ut, men till mina
lärjungars heder och som ett bevis på att detta arbetssätt
fångar och fasthåller deras intresse vill jag framhålla, att
den fullkomliga friheten under dessa övningar aldrig
missbrukats till något som helst bråk eller skoj. — På min fråga
till en andra klass på tjugofem pojkar, om man kunde lita
på att de exempelvis vid en på detta sätt anordnad längre
skrivning utan vaktande lärare skulle arbeta ordentligt,
svarades ett ögonblickligt, bestämt, något förvånat »javisst» ;
däremot ville de ej åtaga sig att ovaktade utföra en
provskrivning utan att fuska. — Då alla — eller de allra flesta —
efter jämförande till höger och vänster fått kladden färdig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>