Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Bernhard Risberg. Den nya Tegnérupplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I o 2
BERNHARD RISBERG
görandet av sin egen och Brinkmans brevväxling, framhåller
i ett brev till denne från oktober 1840, att han »naturligtvis
utesluter vad som kan vara allt för skabröst eller
kompromettera någon nu levande», och detsamma skrev han i april
1842. Ännu mindre hade han väl velat, att han »friarebrev»
till diverse fruar skulle bli lästa av alla.
Naturligtvis ställer sig dock saken annorlunda nu efter
ett århundrade, och för kännedomen om Tegnérs själsliv och
ståndpunkt i en del frågor äro just de betänkligaste breven
kanske de mest värdefulla, varför betänkligheterna mot deras
offentliggörande väl få anses kunna fara. Men de äro icke
någon uppbygglig läsning.
För övrigt kan man egentligen icke säga, att Tegnérs
epistolära anseende vinner någon nämnvärd tillökning genom
de många nya breven, som torde uppgå till över 400, de
flesta — frånsett de talrika breven till svärfadern — från
skaldens senare år, varjämte nu en mängd brev meddelas i
fullständigare skick. Men helt visst höra de till Tegnérs
samlade skrifter, och många av dem äro högintressanta icke
blott som självbiografiska dokument utan även genom de
omdömen och yttranden om personer och tidsförhållanden,
som i dem förekomma.
Bland de mest personliga må särskilt framhållas hans
brev till M. Lagerlöf om fästmön (I, s. 335) från 1805 (»Ehuru
jag håller ganska mycket av Anna, är jag likväl icke säker
att hon som hustru skall göra mig lycklig») och brevet till
friherrinnan von Schwerin 20 år senare om orsaken till hans
dåvarande hypokondri och människohat (poetiskt tolkat i
»Mjältsjukan»). Att denna låg i brytningen av
kärleksförhållandet till Euphrosyne Palm, har man ju för längesedan
kunnat sluta sig till, men här skildras hela sakförhållandet
öppet. Brevet har f. ö. redan i huvudsak varit återgivet i
professor Wrangels bok om Martina v. Schwerin (1912).
Bland omdömen om personer märkas synnerligen skarpa
sådana om Wallin under dennes sista år (VI, 416, VIII,
457» 520, 638, 645). Även om Geijer uttalar sig Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
