Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Carl O. Koch. Det senaste franska skolprogrammet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det senaste franska skolprogrammet i i 7
lästes varken latin eller grekiska, men istället studerades
franska mer ingående samt därjämte två levande språk.
Kurserna för de matematisk-naturvetenskapliga ämnena voro
desamma på båda linjerna. Vid slutet av première avlades
första delen av studentexamen, och sedan fingo eleverna i
den högsta klassen av enseignement secondaire välja mellan
två linjer, vardera blott med ett fåtal ämnen: philosophie
med en framför allt litterär prägel och med filosofi som
huvudämne, och matéhmatiques med en huvudsakligen
naturvetenskaplig prägel och med matematik som huvudämne. Som
avslutning pä detta år följde studentexamens andra avdelning,
liksom den första avlagd, ej vid läroverket självt utan vid
den till distriktet hörande akademien.
Sådant var skolprogrammet av 1923 och sådant har det
i huvudsak bibehållits. Men mot en av huvudpunkterna
uppstod snart opposition, nämligen i fråga om det
obligatoriska studiet på nederstadiet av latin och grekiska. Man
kunde befara, att många begåvade elever från de latinlösa
högre folkskolorna skulle utestängas från l’enseignement
secondaire, likaså sådana elever, som hade speciellt svårt för latin
och grekiska men däremot god fallenhet för andra skolämnen.
Redan 1924 kom därför en provisorisk förordning, som
åter-införde en modern linje i premier cycle. Man fick alltså i
klasserna 6—3 två parallella linjer A och B, A med latin
från 6:te och grekiska från 4:de, B helt utan klassiska språk.
I förordningen av 1923 hade dåvarande undervisningsminister
yttrat: »Le latin n’est-il pas la langue mère de la nôtre, son
armature et son ordre profond? Et la culture hellénique ne
doit-elle pas pouvoir enrichir et compléter l’humanisme de
sa substance la plus rare? J’ai donc rendu obligatoire au
moins un premier enseignement des lettres grecques, me
refusant ainsi à sanctionner le préjugé d’après lequel l’enfant,
avant toute expérience, pourrait être déclaré incapable d’y
trouver un bénéfice intellectuel.» Hans efterträdare av år
1925 talar nu för att motivera den nya ordningen om »le
préjugé que la valeur d’un enseignement dépend des matières
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
