Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Mats Redin. De moderna språken i filosofisk ämbetsexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i3°
mats redin
med huvudvikten lagd på formläran (även i Uppsala betonas
f. ö., att den korta översikten av franskans historiska fonetik
är avsedd till förklaring av franskans nuvarande formsystem).
Troligen finns det lärare, som yrka på fullständig
strykning av det historiska stoff, som här och där förekommer,
men för min egen del kan jag inte ansluta mig till så
radikala krav, av skäl som jag tämligen utförligt utvecklat i den
förut nämnda uppsatsen. Jag tror, det vore högst olyckligt,
om magistrarna ställdes helt utanför de historiska studierna,
utan vilka man omöjligen kan få en uppfattning om vad en
vetenskaplig syn på språket är. Säga vad man vill, så är
det faktiskt först med det historiska studiet, som intresset
riktigt vaknar, och därmed * respekten för filologien. Varje
språklärare vet nog också, hur pass värdefullt det är att då
och då kunna liva upp lektionerna med en notis om ett ords
historia, och hur pass girigt eleverna lystra till, om man med
ett enkelt exempel belyser lagbundenheten i språkutvecklingen.
Men magistrarna skola inte utbilda sig till specialister på
språkhistoria, och för dem åtminstone får inte sysslandet med
äldre tiders språk bli annat än en bisak. Här gäller det att
iakttaga stor varsamhet, för att inte det skall resultera i ett
mekaniskt inpluggande ^v ljudlagar och paradigm. — Jag
anser alltså, att en förnuftigt lagd kurs i språkhistoria, med
äldre texter, bör ingå i varje nyspråklig ämbetsexamen, men
den bör inte fordras i mera än ett ämne, vilket, det må vara
den studerandes ensak. För att möjliggöra fritt val borde
till den ändan alternativa kurser införas i alla språken redan
för v ämbetsexamen, åtminstone för högsta betyget, såsom
fallet sedan länge är i fråga om nordiska språk i Uppsala.
Meningen vore dock inte, att ens i det ämne, där det
historiska alternativet valdes, detta skulle omfatta mera än en
måttfullt avvägd kurs, så att inte kravet på gedigna insikter
i det moderna språket åsidosattes.
Något som så vitt jag kan erinra mig åtminstone inte
på senare år varit föremål för diskussion är de s. k. realia
i ämbetsexamen. Enligt min bestämda uppfattning är littera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
