Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och recensioner - Sven Ekman. S. Almquist och L. G. Andersson, Zoologi för gymnasiet. 5:e uppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och recensioner 1 2 5
jag haft anledning anställa som handledare vid ett
provårsläro-verk.
Jag skulle här vilja ställa två olika pedagogiska riktningar
som motsatser mot varandra; universitetspedagogiken och
gymnasiepedagogiken. För den förstnämnda kan det vara icke blott
berättigat, utan även nödvändigt att göra vetenskapens, i detta
fall zoologiens, olika grenar till föremål för en jämn behandling
i den mening, att man tar med detaljer intill en viss valör inom
ämnets alla delar. Med andra ord, man plöjer hela fältet till
samma djup. Detta bör enligt min mening icke ske i
gymnasiet. På grund av flera orsaker, bl. a. den knappa tiden,
intager zoologien icke den ställning inom
gymnasieundervisningen, att man kan behandla hela ämnet likformigt. Då skulle
den faran ligga nära till hands, att man, för att fortsätta den
nyss valda bilden, plöjde så grunt över hela fältet, att värdet
med hela plöjningen äventyrades, eller också bleve man tvungen
till en alltför hård belastning av elevernas minne med
detaljkunskaper. Vi få akta oss för att göra gymnasieundervisningen
till ett kortfattat universitetskompendium, som väljer ut ur
universitetskurserna det från universitetssynpunkt allra viktigaste, så
att gymnasiekursen blir en förenklad kopia av universitetskursen.
Detta är felaktigt, ty målet med de båda läroanstalternas
undervisning är icke detsamma. Det kan icke få vara gymnasiets
mål att i någon högre grad förbereda för universitetsstudier i
zoologi, redan av det skäl, att endast ett mycket obetydligt fåtal
av dess elever komma att ägna sig åt sådana studier.
Gymnasiet torde vad undervisningen i zoologi beträffar böra
uppsätta som sitt huvudmål dels att medverka till den zoologiska
allmänbildningen, dels att inleda eleverna i det allmänna
naturvetenskapliga tänkesättet genom att inordna de meddelade
detaljerna under vissa allmänna synpunkter, t. ex. specialiseringens
och arbetsfördelningens betydelse vid djurtypernas utbildning,
utvecklingstanken m. m. Eleverna böra naturligtvis lära sig ett
visst mått av detaljer, bl a. för att få en bild av naturens rika
mångsidighet, men detta kan ske i och med det att man
samtidigt tillgodoser de förut nämnda synpunkterna. Detaljstudier
för detaljernas egen skull böra så mycket som möjligt undvikas
i gymnasiet. Det ofta hörda talet om biologikursernas tendens
att bli för vidlyftiga torde icke vara alldeles obefogat. Var och
en som har bedrivit skolundervisning eller ännu har sin egen
gymnasietid i färskt minne, känner också väl en annan sak,
nämligen i vilken hög grad kunskapen om detaljer och termer
har förmåga att hos eleverna tillvälla sig en oberättigad aktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
