Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och recensioner - Sven Ekman. S. Almquist och L. G. Andersson, Zoologi för gymnasiet. 5:e uppl. - Emil Solander. Sven E. Ohlson, Lärobok i fysik V. Utvidgad kurs i dynamik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’54
anmälningar och recensioner 1 2 5
med en gemensam äggledare.» Varför skola gymnasisterna
belasta sina hjärnor med detta minnesplugg? De nyssnämnda fakta
sättas ju icke i förbindelse med några allmänna synpunkter, som
de skola belysa, icke heller ha de något större värde för den
zoologiska allmänbildningen; de tyckas vara omnämnda endast
därför, att hos iglarnas släktingar borstmaskarna anatomien nyss
förut blivit genomgången med ungefär samma utförlighet.
Det skulle också enligt min mening varit till förmån för
lärobokens allmänna planläggning, om den jämförande anatomien
hade blivit något mindre rikligt tillgodosedd till förmån för andra
sidor av ämnet, som syftat mera direkt på allmänbildningen.
Måhända har dock bearbetaren i detta hänseende känt sig bunden
av bokens tidigare läggning. Sven Ekman.
Sven E. Ohlon, Lärobok i fysik V. Utvidgad kurs i
dynamik. (Sthlm, P. A. N. & S., 64 sid., häft. 1:60).
Det är en anmärkning av betydenhet att göra mot
föreliggande sluthäfte av lektor Ohlons lärobok i fysik. Under det att
i övrigt, som sig bör, utsättas och beräknas de krafter, som verka
på en kropp i (föränderlig) rörelse, beräknas i fråga om rörelse
med konstant hastighet i en cirkel den kraft, centrifugalkraften,
som kroppen på grund av sin rörelse utövar, och först efteråt
anmärkes, att den motsatt riktade kraft, som åstadkommer
rörelsen, kallas för centripetalkraften. Detta är att ställa saken
alldeles på huvudet. Den rätta synpunkten på den s. k.
centrifugalkraften erhålles genom att påpeka, att den är ett specialfall
av tröghetskraften, det motstånd, som en kropp på grund av
sin tröghet gör mot ändring av dess rörelsetillstånd. Införes
tröghetskraften, kan ett dynamiskt problem behandlas som ett
jämviktsproblem. Exempel: vid den koniska pendeln är
centripetalkraften resultant till kulans tyngd och spänningen i snöret;
centrifugalkraften, kulans tyngd och spänningen i snöret hålla
varandra i jämvikt. I detta sammanhang kan, i läroboken eller
vid den muntliga undervisningen, påpekas, att man mycket väl
direkt känner varje tillräckligt hastig förändring i sin kropps
rörelsetillstånd. Man märker, även om man sitter med slutna ögon,
om man befinner sig på en i gång varande karusell, men också
om man befinner sig ombord på ett rullande eller stampande
fartyg i sjön.
På tal om gyrokompassen säges (sid. 50): »Visserligen
strävar den att bibehålla sin rotationsaxel, men då den samtidigt
är underkastad jordens rotation, blir följden, att dess axel
ställer sig i nordsydriktningen». Något bevis lämnas ej, och torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
