Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Birger Palm. Praktisk och teoretisk språkundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
praktisk och teoretisk språkundervisning i 7 i
tungomålet. Eller är det en missuppfattning — av såväl
lärjungar som lärare — att skolgrammatiken framför allt
tyckes vilja lämna regler för hur man skall översätta från
modersmålet? Med andra ord: skall grammatiken främst
betraktas som ett komplement, resp. motstycke till det
svensktyska, svensk-engelska etc. lexikonet, som en samling regler,
benämningar, mnemotekniska vinkar o. s. v.? Ar
skolgram-matikens uppgift icke i första rummet att giva en samlad,
systematiskt framställd bild av hur det främmande språket
tar sig ut, d. v. s. hur utlänningen kläder sina tankar
jämfört med hur vi svenskar kläda (ungefär) samma tankar?
Vi vilja icke rycka undan den fasta grunden, som all
god språkkunskap skall vila på. Vi vilja icke fråga: skola
vi fästa oss vid sådana ändelser eller andra detaljer, som vi
icke ha behov av att beakta, då det endast gäller att förstå?
Vi vilja icke ifrågasätta, att man kunde nöja sig med precis
det kvantum av enbart formella detaljer, som vi behöva för
att göra oss rätt förstådda (därtill kräves ju ytterst litet
utöver själva glosorna). Men vi vilja framställa det
spörsmålet, huruvida vi verkligen skola fatta grammatikutgivarnes
intentioner så, att det åligger oss att proppa i lärjungarna
alla de ändelser och syntaxdetaljer och alla av infödingarna
själva obeaktade smådelar, varförutan ingen svensk är i stånd
att bygga upp allehanda felfria språkliga mönsterbyggnader
på utländsk mark. Man får ibland det intrycket, att vissa i
och för sig nog så intressanta, mer eller mindre nya fynd
medtagits i skolgrammatiken just därför att de intresserat
författaren eller, eventuellt, den »inhemske»
grammatikförfattare, som är sagesmannen, men mindre därför att
kännedomen om dem motsvarar ett verkligt behov. De »inhemske»
grammatikförfattarnas landsmän — även de mera bildade —
reda sig förträffligt, fastän de leva i okunnighet om många
formdetaljer, som våra svenska skolpojkar bråka sin hjärna
med. Icke heller äro alla syntaktiska finesser någonting så
fint, att vi behöva rekommendera dem eller ens omnämna
dem. Skolgrammatikens oändligt många regler och oändligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
