Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Birger Lövgren, Sveriges nyare historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
3 1 7
»intetsägande», som förf. anser. Den vanliga uppställningen
efter konungar är praktiskt värdefull såsom givande en fast
stomme för innehållet och en god hjälp för ihågkommandet; jag
fruktar, att de flesta lärjungar komma att sakna detta stöd för
minnet. Naturligtvis bör ej den kronologiska dispositionen allt
för mycket stycka sönder ämnet, man får här gå en medelväg,
och förfrns kapitelindelning, som f. ö. i många fall är lika med
den vanliga, skulle med fördel och utan större omläggning kunna
inarbetas i det kronologiska schemat. Nu brytes
tidssammanhanget stundom på ett förvillande sätt. Så behandlas Lübecks
privilegier icke i sammanhang med konungavalet 1523, dit saken
hör, utan nämnas först på grevefejden, som i sin tur tages före
reformationen. Dalupproren komma effet riksdagen 1527, ehuru
kallelsen till denna var föranledd bl. a. av det s. k. andra
dalupproret. Under rubriken »Katolska reaktionen» får man läsa
0111 Estlands besittningstagande och adelns privilegier. Kap. 6,
»Riket organiseras», kommer efter 30-åriga kriget och går
tillbaka till Karl IX. Orsakerna till Gustaf III:s ryska krig
framträda ej klart, då kap. Adelsoppositionen (med riksdagen 1786)
kommer efter berättelsen om kriget. Någon sammanhängande
framställning av den viktiga riksdagen 1809 gives ej, icke heller-—
och väl i strid med förf:ns egna metodiska principer — av
försvarsfrågan (s. 331), i det att den stora reformen 19t4 kommer
först sid. 244 under rubriken »Konservatismen». Samma konungars
regeringsår återkomma över flera kapitel: det torde bli svårt för
lärjungarna att hålla i sär de olika regeringarna och
sammanfatta vad som hör till var och en. F. ö. äro kapitelrubrikerna
ofta väl funna och uttrycksfulla, t. ex. Godsadeln vid makten,
Ämbetsadeln vid makten, Ståndssamhällets upplösning,
Medelklassen vid väldet, Demokratien genomföres (kanske i en ev.
senare upplaga: Arbetarklassen (»proletariatet») vid makten!).
Det psykologiska momentet har förf. sökt giva tillbörlig
plats, och detta med allt fog. Till undvikande av
schablonmässighet vid personskildringen har förf. anfört personernas egna
uttalanden och samtidas intryck av dem — ett gott grepp.
Även citat ur framstående hävdatecknares verk hava samma
syfte. Många lyckade och levande karakteristiker hava sålunda
åstadkommits. På samma sätt har folkpsykologien blivit beaktad.
Förf. anför utdrag ur källorna i större utsträckning än någon
annan lärobok, även dessa väl valda och flera nya, t. ex. Ogier
om de Geers anläggningar i Norrköping och Magalottis
skildringar av svenska seder. Många utdrag av kulturhistoriskt
innehåll ur arbeten av Schlick, Lamm, Böök tjäna samma syfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
