Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. Max Grenander, Från element till elektron - Emil Solander. Knut Lundmark, Världsrymdens liv. Vad vi veta 15—16; Anna Beckman, Synligt och osynligt ljus. Vad vi veta 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 3 1 7
Max Grenander. Från element till elektron. (Sthlm,
Wahlström & Widstrand. 191 sid. 3: 50.)
Förf. har satt sig den svåra uppgiften före att utan
matematiska förutsättningar ge en sammanhängande bild av
atomteoriens och elektronteoriens utveckling och nuvarande
ståndpunkt med allt vad därtill hör, och i det stora hela lyckats
överraskande väl. Endast på ett fåtal ställen blir det nog svårt
att förutsättningslöst följa framställningen, exempelvis förklaringen
till att en elektrons kraftfält ändras, om dess rörelsetillstånd
ändras (sid. 77—81). På sid. 88, vid omnämnande av ljusets
polarisation, tyckes det mig ej tillräckligt tydligt framhållet, att
det mot spegeln infallande ljuset skall vara åtminstone delvis
polariserat, t. ex. genom reflexion mot en föregående spegel,
eller pä annat sätt.
Sid. 118 säges: »Dock känner man ännu icke,, huru den
elektronmekanism är beskaffad, som åstadkommer strålningen».
Då strax därefter, i kap. 10, följer en detaljerad redogörelse för
Bohrs atommodeller, känner man sig osäker om, varpå detta
uttalande syftar; måhända därpå, att Bohrs elektroner ej till alla
delar följa den klassiska elektrodyamikens lagar. Något får man
väl ändå numera anse sig känna om elektronmekanismen, genom
Bohrs och andras undersökningar.
Från element till elektron, med undertiteln: Étt stycke
naturvetenskapshistoria, synes väl försvara en plats bland
gymnasiets premieböcker. E. S.
Vad vi veta, 15—16. Knut Lundmark, Världsrymdens
liv. 192 sid., 4.7s.
Vad vi veta, 17. Anna Beckman, Synligt och osynligt
ljus. 134 sid., 3,25. J. A. Lindblad, Uppsala.
Tvenne på goda grunder prisbelönta arbeten i den populära
serien. Det förstnämnda behandlar ur moderna synpunkter den
urgamla frågan om bebodda världar. Frågan berör, utom
astrofysik och ren astronomi, även andra ämnesgrupper, särskilt
biologi och geologi. Att boken är up to date även beträffande
dessa, därför borga prisdomarenas namn. T. o. m. sid 46
innehåller boken en kortfattad historisk återblick på äldre åsikter i
ämnet. Åtskilligt därav har väl för det föreliggande ämnet
mindre intresse, exempelvis förteckningen på de underliga varelser
som Lukianos påträffade på sin fantasiresa till månen. De i
denna del införda bilderna stå delvis i väl lösligt samband med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
