Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Birger Lövgren. Metodiska spörsmål rörande historieundervisningen å gymnasiet. I, II - II. Lärostoffets urval och gruppering. Läroboken - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Helga Eng. Barnetegning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
BIRGER LÖVGREN
våning, att skildringen av sågverksstrejken i Sundsvall 1879
fått över en halv sida, medan 1909 års storstrejk avfärdas
på tre rader. Men jag anser verkligen, att den förra är av
större intresse såsom belysande de nya moment och
motsättningar, som den vaknande arbetarrörelsen for med sig,
än den senare, vars betydelse övervägande är den
kvantitativa — en sak, som jag för övrigt alldeles icke
underskattar. Av samma skäl ägnar jag t. ex. vida större
uppmärksamhet åt de yngre mössorna, med vilka nya idéer
och förhållanden inkommo i samhällslivet, än åt de äldre
med deras av 1600-talet väsentligen präglade åskådningar.
Och redan kapitelrubrikerna angiva huvudgången av den
historiska utvecklingen, gången av folkets och rikets
utveckling från 1500-talets början. Det svenska folkets historia är
trots Geijer icke dess konungars, det är dess egen. Fäster
man avseendet vid de dominerande personliga krafterna,
torde man erkänna, att Olavus Petri och Laurentius Andreae,
Richert och Branting betytt oändligt mer för vår historia
än Adolf Fredrik, Karl XIII eller Karl XV. Och även, att
om vår historia är Gustav II Adolfs, den också är Axel
Oxenstiernas, om den är Karl XI: s, den också är Johan
Gyllen-stiernas.
Tillgodoses icke dessa krav på urval och gruppering
av stoffet i läroboken, vilket oändligt är att önska, måste
man på annat sätt vid undervisningen söka beakta dem.
Ännu ett krav på läroboken må till sist påpekas: den skall
vara kort. Ty den skall inläras, och ämnesträngseln på
gymnasiet tillåter icke vidlyftiga läroböcker. Och den måste
tillåta fördjupning av vissa partier av kursen. (Forts.)
Anmälningar och recensioner.
Helga Eng. Barnetegning. Med illustrationer i sort og
farver. J. W. Cappelens forlag. Oslo 1926. 207 sidor.
Barns teckningar ha ofta blivit föremål för psykologisk
undersökning. De mest bekanta av dessa undersökningar äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
