Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - Rud. Elander. Sven Swedberg och Einar Teiling. Geografi. Del I. Allmän Geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER I 7
på 65 sidor behandlar den allmänna geografien, omfattar
dessutom kulturländernas geografi men betingar det oaktat ej ett
högre pris än kr. 4: 90.
Teilings lärobok i allmän geografi utgör emellertid utan
tvekan ett värdefullt förvärv för geografiundervisningen och
geografistudiet. Hela framställningen präglas av ett levande
intresse för uppgiften och en stor förtrogenhet med ämnet.
Dispositionen av framställningen avviker ganska mycket från den
traditionella. Boken har t. ex. som sitt inledande kapitel en
redogörelse för den matematiska geografiens grunder. Därefter
behandlas havet, atmosfären, landet. Men härvid är att märka,
att havets inverkan på den fasta jordskorpan behandlas i
sammanhang med framställningen av havet och att de exogena
krafternas arbete, »landskapets förändringar», såsom kapitlet
härom rubricerats, hänförts dels till pluviala gebit, dels till arida.
Sådana ändringar av den allmänt vedertagna dispositionen synas
naturliga och ha helt visst fog för sig. Huvuddelen av
läroboken upptages av behandlingen av landet, »fastmarken», och
omfattar 50 av bokens sidor.
Som helhetsomdöme om lektor Teilings arbete vill jag
uttryckligen ha sagt, att det är ett gott arbete. Bokens innehåll
är gediget och väl sovrat. De anmärkningar, som kunna
framställas, torde övervägande bliva av formell art.
I det förträffliga kapitlet om kartprojektioner, vilka på ett
synnerligen lyckligt sätt illustreras, hade kanske ej några ord
om hur man modifierar den direkta projektionen varit ur vägen.
Sambandet mellan den direkta och den indirekta projektionen
är nu knappast ens antydd. Å s. 9 förefaller det anmälaren,
som om man med diopterlinjalen insyftade punkter, vilka ligga i
linje med basen. Så vitt jag kan se, är det här för stor knapphet
i framställningen. Förf. har ock en viss benägenhet för att
använda eller rent av skapa en terminologi, som skulle kunna stå
i paritet med den exakta vetenskap, det här är fråga om. Fråga
är emellertid, om sådana benämningar som stenklotet,
vattenklotet och luftklotet äro särskilt lyckade. Å. s. 53 talas om
nederbörd, huvudsakligen i form av »vatten». Är ej all nederbörd
vatten? Här hade väl den enkla formuleringen: »nederbörd i
form av regn» varit mera lyckad.
I framställningen av havets rörelser fäster man sig vid att
våghöjd och våglängd till storlek uteslutande sägas vara
beroende av att vinden ihållande blåser i samma riktning.
Vindstyrkan har alldeles ej kommit med i räkningen. När det gäller
ebb och flod, har förf. funnit det vara mera åskådligt att be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
