Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Harald Åhlin. Läroverksbiblioteken 3—6 - 5. Läroverksbibliotekarierna - 6. Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läroverksbiblioteken
243
icke olika lön, om vi tjänstgöra vid en skola med ett
genomsnitt av 20 eller i en med 35 elever i klasserna, och detta
betyder dock oändligt mycket mera, än det betyder för en
bibliotekare, om hans bibliotek består av 9,000 eller 10,000
band eller om det vid hans läroverk finnes 400 eller 500
lärjungar. Skulle med lika arvode landsortsbibliotekarierna
få arbeta åtskilligt mer för sitt än stockholmsbibliotekarierna
för sitt, vore det för de förra ingen olycka.
De sakkunniga diskutera möjligheten av att det blir
nödvändigt att minska bibliotekariernas lärartjänstgöring men
föreslår icke någon nedsättning. Undertecknad hoppas
förtroendefullt, att man ordnar vårt arbete, så att det går i lås,
d. v. s. sä att bibliotekarien visserligen får särdeles mycket
att göra men ej mer än att han utan slarv kan sköta både
biblioteket och sina lektioner. Att han ej kan ha
maximal-adjunktstjänstgöring och att han bör ha någon lindring i
fråga om antal skrivlag, är väl möjligt. A andra sidan torde
det vara otänkbart, att bibliotekarien kan få åtaga sig
privatlektioner.
6. Slutord.
Undertecknad har nedskrivit dessa rader i förhoppning,
ätt det nu kan löna sig att arbeta för en förbättring i de
rådande förhållandena. Jag är starkt medveten om att åtskilligt
av vad jag sagt kan diskuteras, och ingenting skulle mer
glädja mig än om det bleve diskussion om saken, ehuru å
andra sidan det skulle vara i hög grad bedrövligt, om det
bleve bara diskussion. Framför allt vågar man kanske nu
hoppas på en positiv diskussion. Denna önskan har i själva
verket en allmännare räckvidd. Den gäller skoldiskussionerna
i allmänhet. Sedan nu beslutet i skolfrågan fattats, synes
det mig, som om tiden vore inne att taga på skolfrågorna
på ett annat sätt än hittills. Vi läroverkslärare beklaga i
stort sett beslutet, men det är ju i alla fall klart, att vi vilja
ha den nya skolan så bra som möjligt. Vad tjänar det då
till att för närvarande lamentera över vad som skett. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
