Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. Gabriel Jonsson. Ekvationer och algebra I - Emil Solander. Johannes Linnman. Naturlära för fortsättningsskolan: Fysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 22
anmälningar och recensioner 3 I i
Ex. 5 lyder: »Vilket tal ger 57,1, om det ökas med 14,5?»
Man får i detalj veta, hur uppgiften skall uppställas i ekvation
och denna lösas. De 39 första exemplen kunna sägas vara av
liknande slag. Nu kan det nog vara på sin plats, när man
kommer in på ett nytt område, här ekvationer, att börja med
en eller annan uppgift, som enklare löses på annat sätt, för att
inge förtroende till den nya metoden. Men att med en massa
exempel inpränta hos barnen en omväg, som i dagliga livet
aldrig användes, synes mig förkastligt. Man tänke sig en
handelsexpedit, som, trogen den lärdom han undfått i skolan,
behöver papper och penna för att lösa denna och liknande uppgifter
med ekvationer I En dryg del av det område, boken behandlar,
har förut på bättre sätt behandlats i två små häften av Arvid
Lindhagen, Ekvationer för nybörjare. Men så var Lindhagen
också vår främsta skolpedagog i matematik. Föreliggande bok
omfattar emellertid åtskilligt mer än nämnda häften.
Ett par små detaljanmärkningar. Sid. 53 »Sålunda är ah
femte digniteten av a och utläses oftast a upphöjt till 5. a är
dignitetens bas, 5 dess exponent eller grad». Den senare
benämningen knappast bruklig, och olämplig, då den kan leda till
förväxlingar. På mig verkar det givet stötande, då å nästa sida
läses: »Då en dignitet av a multipliceras med a, ökas graden
med en enhet. Sid. 57. *{a-\-b)(a— b) = a2—b2... Formeln
kallas konjugatregeln». Vem har uppfunnit den beteckningen?
Ex. 836 (sid. 67): »Ett persontåg avgår från Uppsala 2— em».
Denna tidsbeteckning har, så vitt jag vet, aldrig använts i
järnvägens tågtidtabell; lämpligast vore väl att i överensstämmelse
med den numera införda beteckningen sätta kl. 14—. Ex. 857
(sid. 70) — — — »Bilen åker 1 mil på 20 min.» Är det bilen
som åker?
E. S..
Johannes Linnman. Naturlära för fortsättningsskolan:
Fysik. Sthlm. A. Bonnier 1926. 86 sid. 1:60.
Innehållet är, enligt förordet, avsett att räcka till även för
de skolor, som läsa enbart fysik (ej därjämte kemi) under
fortsättningsskolans båda årskurser; i motsatt fall föreslås uteslutande av
något eller några av bokens sju huvudkapitel. Förutsätter man
att eleverna verkligen skola lära sig det meddelade
kunskapsstoffet, kan man säkert hålla med om, att det är för behovet
fullt tillräckligt. Detta ehuru all vågrörelselära, således akustik
och optik, samt även statisk elektricitet fullständigt saknas. Må-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
