Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Foredrag om historieundervisning holdt ved mødet paa Hindsgavl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 2 3
framkallad av spörsmål från de senares sida, giva tillsammans
ett gott resultat. Universitetets undervisningsmetod kan till en
viss grad tillämpas inom gymnasiet, dock kan
historieundervisningen i sin helhet icke byggas på källstudier, analogien med
naturvetenskapen (t. ex. växter i lärjungens hand) är falsk.
Käll-stoffet bör brukas vid sidan av läroboken för att uppöva
lärjungens kritiska sinne. Härtill kommer systematisk användning
av kartor och bilder och läsning av historiska författare av
stilistisk rang. I samhällsläran bör man inskränka utanläsning
av författningsdetaljer — en riktig anmärkning; i svenska
läroböcker i »medborgarkunskap» intager den proportionella
valtekniken ett överdrivet stort rum. Examen kan läggas som en
prövning på fakta, ett förhör på texter ss. i de danska skolornas
»oldtidskunskap» och i framvisande av skriftliga arbeten.
Det norska bidraget, som nog är det intressantaste, är prof.
Halvdan Koht’s föredrag (på landsmål) om det nasjonale i
historie-uplaeringa. Förf. varnar för att laga om historien till
en lärobok i moral. Den nationella tanken är först och främst
ett självständighetskrav, det enskilda folket känner sig självt i
motsättning till andra. Vidare yttrar den sig som en längtan
att knyta sammanhanget med gångna tider, vilket har sin rot i
vårt djupaste känsloliv. Men så kommer slutligen samlingskravet
inom varje särskilt folk: den nationella tanke, som förerframåt.
Den nationella samlingen gäller icke blott på det politiska
området, den hör även till det ekonomiska; målet är att skapa
ett samarbete, som ger landet en varaktig inre fred. (Målets
uppnående nog illusoriskt kan man här anmärka.) Historien
skall lära oss utvecklingen fram till allt starkare nationell
samling. Den äldre historieskrivningen talade mycket om
kungamakten — och med rätta: konungen var representant för staten,
samlingsmakten i samfundet, och vi lägga nu större vikt än förr
på den samlingsgärning, det utförde, ehuru visserligen i våra
dagar själva folket intager ett viktigare rum i nationaltanken.
Det är till ingen nytta att tala abstrakt om olika ting; enskilda
människor och enskilda händelser måste sättas in i ljuset av den
stora huvudtanken. Förf. illustrerar sina satser med väl valda
exempel ur norsk historia. Han betonar, huru legender och
sägner kunna levandegöra historiska förlopp. Han framhåller
den katolska kyrkans stora betydelse för den nationella
samlingen; det är ett arv från reformationen, när man förbiser detta.
F. ö. kan jag här icke gå djupare in i förf:ns tankedigra
framställning utan vill blott hänvisa till själva uppsatsen.
Sverige är värdigt företrätt av rektor Birger Sjövall i hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
