Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Erik Noreen. Det norska riksmålets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det norska riksmålets utveckling.
En översikt.
Av Erik Noreen.
Som namn på det av både norska och danska element
bestående riksspråket i Norge har under de senare åren
»(norskt) riksmål» mer och mer slagit igenom. Av äldre
benämningar må särskilt nämnas »dansk-norska», vilket
numera knappast användes. Som motsats till riksmål står
landsmål, som betecknar det huvudsakligen på grundval av de
norska dialekterna skapade, helt norska riksspråket. Oslo
universitet har en professur i »landsmål», en i »riksmål».
Sv. landsmål = dialekt motsvaras av no. bygdemål, folkemål,
folkesprog.
Om man på ett starkt begränsat utrymme har att ge en
översikt av det norska riksmålets utveckling, så är det inte
på förhand givet var man bör börja. Den moderna
forskningen, främst företrädd av prof. D. A. Seip, menar att
grunden till ett »rikstalemål» visserligen lades i slutet av
1700-talet men att ett skriftspråk på denna grund, alltså ett
verkligt, fullständigt »norskt riksmål», först kan anses föreligga i
och med Henr. Wergelands uppträdande framemot mitten av
1800-talet. Även om denna uppfattning är riktig, torde det
for att framställningen icke skall sväva i luften vara
nödvändigt att någotsånär ingående granska förutsättningarna för
riksmålet, dess förhistoria, och vi skola därför något ta i
skärskådande förhållandet mellan danskt och norskt språk i
Norge alltifrån början.
Förutsättningarna för Norges egendomliga
språkförhållanden ligga i landets politiska och kulturella historia. Under
den långa tiden från 1319 till 1905 är Norge förenat med
ett-dera av eller bägge de andra nordiska länderna. Unionerna
II—28322. Pedagogisk tidskrift 1928. Hüft. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
